Synonymer till dricka

substantiv, verb [²drịk:a]

Utforska synonymer och betydelser för dricka

Betydelse:

dryck

— "en back dricka"

dricka substantiv

Det som är avsett att drickas, alltså vätska eller dryckesvara i allmänhet. Denna betydelse syftar på själva produkten eller vätskan, inte på handlingen att dricka.

dryck dryckesvara dryckjom drickbar vätska läskedryck läsk

allmän dryck

Neutrala och allmänna ord för något som kan drickas eller serveras som dryck, utan särskild stilnivå eller specialisering.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för dricka.

dricka (verb.)

Att förtära en dryck genom att föra den till munnen och svälja den, alltså att konsumera vätska eller dryck.

inta dryck inta inmundiga förtära konsumera svälja ner vätska svälja klunka hälsa kolka klämma lapa smutta läppja tömma svepa hälla i sig stjälpa i sig bälga i sig tratta i sig

Allmänt dryckesintag

Neutrala och allmänna uttryck för att dricka eller förtära en dryck, från vardagligt till mer formellt språk.

svälja ner vätska svälja klunka hälsa kolka klämma lapa smutta läppja tömma svepa hälla i sig stjälpa i sig bälga i sig tratta i sig

Dricka i små eller snabba klunkar

Uttryck för att dricka små mängder, hastigt eller i flera klunkar; ofta vardagligt, bildligt eller om ett mer obehärskat sätt att dricka.

supa missbruka alkohol pimpla borsta kröka

Dricka alkohol i berusat eller missbrukande syfte

Vardagliga och ofta värderande uttryck för att dricka alkohol, särskilt mycket, regelbundet eller som missbruk.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för dricka.

auto_stories

Dricka i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Åter dricka.

  • i allmänhet

    Hv arje dryck, beredd af malt (således både öl och svagdricka). Brukas i denna bemärkelse mindre ofta. Der finnes intet annat dricka än öl.

  • Säges om drickningen vid ett dryckeslag. Man drack om tappert hos honom. - Haf a något att dricka på, penningar att kosta på sig dricka ell. dricksvaror. Här har du litet att dricka på (drickspenningar).

    Ex: Dricka på´, dricka flitigare; äfv. fortare; äfv. fortfara att dricka. Dricka ti´ll, se Dricka ens skål (här ofvan). Dricka ur, dricka af något, som förvaras i ett kärl, t. ex.: Dricka ur en mugg, ett stop, ett glas. Thor drack ur hafvet hos Utgarda Loke. Dricka úr, tömma ett kärl, hvarur man dricker. Drick ur glast, broder. och tillåt mig att er fylla i. För Dricka úr sgäes äfv. Urdricka. - Drickaúpp:

  • uti inskränktare mening, och vanligare

    Se Svagdricka. Gif karlarna litet dricka Drickat har blifvit surt. - Bildar åtskilliga sammansättningar, såsom: Svagdricka, Sockerdricka, Invgefärsdricka, Iskällardricka, med flera

  • Dricka af något, tills det blir slut, till exempel: Den skälmen har druckut upp alltihop och ej låtit mig få något med.

  • Ex: Dricka lupp sina penningar. Han har druckit upp hela sin förmögenhet. -Dricka út, dricka alltsammans, som förvaras i ett kärl, t. ex.: Han har druckit ut alltsammans, som var i buteljen (deremot: druckit úr buteljen). Äfv.

  • Införa, inhålla, indraga i munnen flytande ämnen och genom tätt på harandra följande sväljningar befordra dem ned i magen.

    Ex: Dricka vatten, vin, punsch, öl, te, kaffe. Dricka ett glas vatten, ett stop öl, en kopp te eller kaffe, urdricka dess innehåll. Dricka brunn, se Brunn. Dricka ens skål eller dricka någon till, då man dricker, tillönska någon lycka och välgång. Brukas ganska ofta absolut, t. ex.: Dricka mycket, litet. Dricka smått, långt emellan och blott helt litet hvar gång (äfv. Smutta). Dricka i botten, hela innehållet af ett kärl. Dricka i kapp med någon, täfla med någon i att dricka. Glömma både att äta och dricka Gifva boskapen dricka, vattna den. Dricka af, dricka af innehållet i ett kärl, t. ex.: Någon har druckit af vinet i kannan; man säger äfven i samma mening: Någon har druckit af kan nan. Dricka áf (mindre brukl.), dricka upp en del af innehållet i ett kärl (har mer afseende på myckenheten än Dricka af), t. ex.: Han har druckit af ett helt stop ur kitteln. För Dricka áf kan äfv. nyttjas Afdricka. Dricka óm:

  • absolut

    Vara van att omåttligt förtära starka drycker. Han både drickaer och spelar. Det är en ordentlig kar och ej böjd för att dricka - Om Brännvin säges: Supa.

  • Syn: Insupa

history_edu

Historik & ursprung för Dricka

  • Substantiv

    2. dricka, substantiv, n., egentligen substantiverad infinitiv (från uttr. som ge dricka; jämför di).

    Se även: di

  • Verb

    1. dricka, verb, fornsvenska drikka (för ljudlagsenligt *drinka, efter ipf. drak(k) av *drank och den/det; jämför fick under få och gick under ganga) = fornisländska drekka (med -kk- av -nk-, jämför drunkna), danska drikke, gotiska drigkan, fornsaxiska drinkan och så vidare (nyhögtyska trinken, engelska drink); av okänt urspr. Jfr dränka och dränk. — Härtill: drickspengar, väl till fornsvenska drikker, (äldre) nysvenska drick (jämför fornsvenska drykkispæningar i annan betydelse), efter nyhögtyska trinkgeld, franska pourboire.

    Se även: drunkna

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

Uttryck & idiom med Dricka

NEO Uttryckslexikon

  • dricka brunn

    genomgå kur vid hälsobrunn

format_list_bulleted Exempelmeningar

  • •
    Vi dricker mjölk från kor av praktiska skäl.
  • •
    Jag dricker kaffe, och oftast dricker jag pulverkaffe hemma.
  • •
    Givetvis får man mindre läsk på emaljen om man dricker med sugrör.

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för dricka

Korsordslösningar för dricka