Synonymer till tuta

substantiv, verb [²tụ:ta]

Utforska synonymer och betydelser för tuta

Betydelse:

signalhorn (t.ex. i bil)

tuta

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för tuta.

tuta

3

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för tuta.

auto_stories

Tuta i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Betäcknng för ett finger af skinn och dylikt.

  • Blåsa i vissa gammaldags blåsinstrumenter, siynnerhet i lur. Tornväktare tutar tio, tutar i luren till tecken att klockan är tio slagen.

  • fam.

    Blåse ett blåsinstrument illa, blåsa i tid och otid.

  • fam.

    Ropa högt. tuta en något i örat.

history_edu

Historik & ursprung för Tuta

  • Verb

    2. tuta, verb, äldre nysvenska även tutta, till exempel 1688 = norska tuta, danska tude = (eller möjl. lånat från) medellågtyska tûten, blåsa på horn (holl. tuiten, klinga, susa), engelska toot, pipa (om fåglar); ljudord; i nord. språk kanske delvis sammansmält med ett ord = angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) þútan (avljudsform till tjuta) och i medellågtyska väl också associerat med medellågtyska tûte, ngt spetsigt utstående, horn (se tuta 1).

  • Substantiv

    1. tuta, sbst, Broocman 1736, jämför svenska dialekt tyto., pip, spetsig ända = nisl. túta, något spetsigt utstående, medellågtyska tûte, horn, något spetsigt utstående (nyhögtyska tüte, tute, düte, strut); jämför tut och under tuta 2 (slutet). Hit höra väl också fornsvenska hōrtūta, sköka (formen dock osäker; se under tik), och svenska sömntuta, jämför Gustav Vasa: mölnaretut (som okvädinsord), Prytz 1620: Tin sompntuut (dock med något oviss betydelsehistoria). Jfr tyssling.

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för tuta

Korsordslösningar för tuta