Synonymer till skrika
Utforska synonymer och betydelser för skrika
Betydelse:
Betydelse:
Betydelse:
Betydelse:
skrika substantiv
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för skrika.
skrika verb
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för skrika.
Skrika i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Ex: Skrika hgöt, med full hals. Skrika lom hjelp. Skrika åt, till någon att akta sig . Skrika sig förderfvad, trött,hes. Skrika efter någon, med höga rop kalla någon; äfv. uppgifvahöga rop, då någon aflägsnar sig, för att i ett eller annat afseende påkalladess uppmärksamhet. Skrika efter något, med höga ropfordra, begära de. Skrika på, se Skrika efter. Skrika ti´ll, uppgifva ett plötlsigt skri. Skrika út, skria af alla krafter; äv. upphra att skrika. Skrika út till slau, med höga rop utbjuda till salu.
-
Med hgöa och gälla rop jemra sig, klaga. Gossen skrikaker,för det han har slagit omkulls g.
Ex: Skrika sig trött, hes. Skrika med full hals. Hon skrikaker, bara man rör vid henne. Skrika öfver något.
-
fam.
Högljudt tala ell. yttra sig; öppet och i hätska ordalagogilla, tadla.
Ex: Skrika en öronen fulla, tala ifrigt och högljudt med någon omenska. Skrika efter något, högljudt begära det. Skrika út, illa berykta; äfv. utbasuna. Skrika öfver, hgöt beklaga sig öfver. Skrika ö´fver,
Syn: Öfverrösta
-
Säges om vissa gälla, skärande ljud.
Ex: Hjulet skrikaker.
-
fam.
Sjunga med högljudd, gnällande stämam.
-
(figurligt familjärt ord eller talesätt) Passa högst illa.
-
Säges om vissa djurs läten, till exempel: Ugglan, syrsan skrikaker.
Historik & ursprung för Skrika
-
Verb
skrika, verb, äldst, som det synes, belagt från finnl.: Murenius 1640, Pro tok. fr. Åbo 1648, 1657, 1671, med formerna skrikte, skrijkt, skricka It, skrickit; Lucidor 1672: skreek (i Lex. Linc. 1640 i st. skria, skränet); i dialekt till exempel Södermanland även 'bräka' = norska skrika st. verb, även 'kvittra', danska skrige, jämför nisl. skrikja svenska verb, besläktade med fornsaxiska skrikön, medelengelska schri-ken (engelska shriek), av indoeuropeiska roten (s)krig i grekiska krizo (av *krigio), skriker, knarkar, krigé, surrande, fornisländska hrika, knarka, braka, svenska dialekt rék det samma (av *hrika); jämför det väl avlägset besläktade iriska sgréach, skrik och så vidare - Skrikande färg, motsvarande danska skrigende farve, efter nyhögtyska schrei-ende f arbe, franska couleur criarde. - Stundom i nord. vattendragsnamn, till exempel sjön. Skrik e gal le n Kim. 1., jämför fornsvenska gårdn. Skrikogalla, till ett ånamn Skrika = norska, och gäll 2, med en i dylika namn vanlig betydelse, syftande på åns eller sjöns sorl eller brus; se förf. Sjön. 1: 544. - Härtill substantiv skrik, till exempel Stiernhielm - norska (n. och med), danska skrig. - Skrika, även i fågeln, lav-, nötskrika, till exempel och 1673, och 1708. Linné = norska skrikja, nisl. skrikja; jämför engelska shrike, törnskata. Mager som e 11 skrika förekommer till exempel hos O. v. Dalin och anspelning härpå i ett belägg från 1670-till - Ett annat urgermanska ord för 'skrika, ropa' är annars gotiska wöpjan och så vidare; se våp slutet.
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Skrika
NEO Uttryckslexikon
-
vara så hungrig att det skriker i magen
vara mycket hungrig
format_list_bulleted Exempelmeningar
-
•
Dom skjuter på mig, skrek hon allt vad hon orkade.
-
•
Men elden tog sig snabbt, han blev rädd, sprang ut och runt i trapphuset, bultade på alla dörrar och skrek på engelska att alla skulle gå ut.