Synonymer till rya
Utforska synonymer och betydelser för rya
Betydelse:
rya substantiv
En mjuk, lugg- eller flossad vävnad med uppdragen trådstruktur, ofta använd som textil eller som underlag i traditionella ryor och ryamattor.
textil: flossad väv
Syftar på själva materialet eller vävnaden som är flossad, alltså har en upphöjd lugg eller floss.
matta av ryakvalitet
Syftar på en matta i rya-/flosskonstruktion, ofta tjock och lurvig, där ordet används om den färdiga mattan snarare än väven som sådan.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för rya.
rya verb (vard.)
Vardagligt verb som betyder att skrika, ropa eller föra oväsen; ofta om högljutt, ilsket eller burdust tal.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för rya.
Rya i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Groft täcka af häst- eler nöthår.
Historik & ursprung för Rya
-
Substantiv
rya, grovt täcke av häst- eller nöthår, fornsvenska rȳia = norska rya; jämför medelhögtyska riuhe, rûhe, pälsverk, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) réowe, rýhæ med med, grovt ulltäcke; av urgermanska *rūhwiōn ~ *rūᵹ- i fornsaxiska rûgi f., grovt täcke eller skinn, till *rūhwa-, raggig, strävhårig, sträv, skrovlig = medellågtyska rû, rûw (varav danska ru äldre nysvenska rug), fornhögtyska rûh (nyhögtyska rauh), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) rúh (gen. rúges; engelska rough); besläktade med sanskrit rūkṣás, sträv, litauiska raũkas, rynka, och så vidare Jfr rocka, rubank. — En släkting synes föreligga i det lapska lånordet rauke, fårpäls, av urgermanska *rauk-wa-, alltså en form som ännu icke undergått den urgermanska ljudskridningen. K. B. Wiklund IF 38: 91 f.
Källa: Hellquists (1922)