Synonymer till tut
Utforska synonymer och betydelser för tut
Betydelse:
— "hon försökte ringa honom, men det hördes bara ett tut i luren"
tut
Ett litet rör- eller pipformat munstycke, ofta ett enkelt utsprång eller en liten pip att blåsa i eller hälla genom.
munstycke
Avser den del man för munnen mot eller blåser i, särskilt som ett litet tillbehör, öppning eller avslutande del på ett föremål.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för tut.
tut
Ett kort, skarpt ljud eller ljudsignal, ofta uppfattat som ett tutande, visslande eller tjutande ljud.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för tut.
Tut i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Trut, mun.
-
Pip, spets.
-
Strut.
Historik & ursprung för Tut
-
Substantiv
tut, Spegel 1795 (mynning eller dyl.), Möller 1755 (på en vattenkanna), jämför dalm. taut (av tūt) = norska tut, danska tud, frisiska tût, mun, snut; av urgermanska *tūta-, i avljudsförh. till norska -tot, mun, mynning, tota, något som sticker ut, nisl. toti med, snut, tota, snabel, tryne, spets av handskfinger eller strumpfot, medellågtyska tote, kanna med pip, sydty. dialekt zutte, zott, tat; se för övrigt tuta 1. Egentl, ett ljud- eller barnord av samma slag som till exempel nyhögtyska tüttel, punkt, medellågtyska tuttel (danska tøddel, skån. töttel). Härtill även med i dylika bildningar vanlig konsonantförlängning svenska dialekt, norska tutt, spets, topp (se under det obesl. tott). Med avs. på betydelse-växlingen 'tut' ~ 'mun' jämför under trut. — Stammen har knappast urgamla anor och bör nog därför ej, med H. Petersson Ar. u. armen. Stud. södra 100 (jämför även samma förf. Griech. u. latin Wortstud. södra 25), sammanställas med armen. tutn, svans, stjärt (indoeuropeiska *dud-ō̆n), så mycket mindre som släktingar från andra språk för övrigt ej äro kända.
Källa: Hellquists (1922)