Synonymer till horn

substantiv [ho:r‿n]

Utforska synonymer och betydelser för horn

Betydelse:

material i sådan utväxt

— "kniven hade ett skaft av horn"

Betydelse:

spetsig utväxt på huvudet på vissa djur

Betydelse:

ett blåsinstrument

Betydelse:

en sorts (hård) vävnad
krona spröt taggar utväxt
horn ä mne
signalhorn tuta 3 hörn på segel halshorn skothorn

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för horn.

auto_stories

Horn i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Ex: Horn på oxar, kor, får, getter, hjortar, renar. Den ilskna tjuren tog honom på hornen och kastade honom högt upp i vädret. (Fig.) Hafva horn, säges om en gift man, hvars hustru är honom otrogen. Sätta horn på någon, göra någon till hanrej. Han har ännu ej stött hornen af sig, ej ännu fått lära att köpa vett, är ännu ung och oerfaren. Der osar brändt horn, det är farligt att gå, der vankas näsbränna. Lukta brändt horn, misstänka, ana en fara, någonting obehagligt. Hafva, få horn i sidan till någon, fatta hat, bära agg till honom. - Bildar en mängd sammansättningar, såsom: Ox-, Ko-, Bock-, Hjortorn, m. f. Se äfv. Ammonshorn, Ymnighetshorn, m. fl.

  • Benämning på vissa spetsiga delar, som skjuta ut ifrån hufvudet på åtskilliga andra djur, till exempel fåglar (Hornvadaren, med flera).

  • af ett dödadt djur, urhålkadt och förarbetadt till åtskilliga ändamål, såsom att dricka ur (Dryckeshorn), att tuta i (Vallhorn), att låta barn di ur (Dihorn), att hjelpa trånga skor på foten (Skohorn), och så vidare -

  • Horn (bemärkelse 1,

  • utan plur.

    Sjelfva ämnet, hvaraf djurshorn bestå, såsom föremål för bearbetning. Gjord af horn En kam af horn

  • Stundom förekommande hornartad utväxt i hufvudet på vissa menniskor.

  • utan plur.

    Det ämne, hvaraf hofvar och klöfvar på hof- och klöfdjur äfvensom fåglarnes näbb och klor bestå. Hornet i hästhofven, i oxklöfven.

  • Benämning på issa blåsinstrumenter, hvilka till formen likna eller ursprungligen liknat ett horn, såsom Valdthorn, Kenthorn, Jägarhorn, med flera

  • Säges om åtskilliga spetsiga, skarpt utstående, hornlika delar af ett ting.

    Ex: Hornet på ett städ. Halfmånens h,. dess begge spetsiga ändar.

history_edu

Historik & ursprung för Horn

  • Substantiv

    horn = fornsvenska, fornisländska, danska, fornsaxiska, fornhögtyska, nyhögtyska, engelska horn, gotiska haurn, urnord. horna ack. sg., av urgermanska *hurna- n., av indoeuropeiska stam *kr̥n- i latin cornu (jämför karneol, kornett), sanskrit çr̥ṅ-ga-, horn, grekiska kárnos, hornboskap; jämför de besläktade hjort och ren 2. v́ Härtill hörn (se den/det och). — Ha ett horn i sidan till ngn, motsvarande redan i G. I:s reg. (med prepos. på), ävensom i danska (til, paa), med syftning på den stångande oxen; jämför nyhögtyska einem die hörner bieten eller zeigen.

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

Uttryck & idiom med Horn

NEO Uttryckslexikon

  • ha ett horn i sidan (till ngn)

    vara negativt inställd (till ngn) — i ngt avseende, ibl. obestämt

  • stånga hornen av sig

    misslyckas

  • stånga hornen av sig

    rasa ut — om yngling

  • sätta horn på (sin make)

    begå sexuell otrohet mot (sin make) — om hustru

  • ta tjuren vid hornen

    oförskräckt ta itu med svår uppgift

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för horn

Korsordslösningar för horn