Synonymer till lova
Utforska synonymer och betydelser för lova
Betydelse:
Betydelse:
Betydelse:
lova ([-o:-])
Att föra ett segelfartyg eller en båt i en lov, alltså att gira upp mot vinden eller hålla på att kryssa i zigzag för att kunna ta sig fram mot vindriktningen.
göra en lov / gira mot vinden
Används om sjömanövrer där farkosten ändrar kurs så att den går upp mot vinden eller gör en lov i seglingsförloppet.
swap_horiz Motsatsord
lova ([-å:-])
Att ge ett löfte, utlova något eller uttrycka sig med försäkran om framtida handling, tillstånd eller skeende. Här ingår också betydelser där man inger hopp eller förutsäger något i positiv eller allvarlig ton.
ge löfte
Används när man lovar att göra något, att något ska ske eller att någon ska få något; ofta med tydlig avsikt att binda sig vid ett framtida åtagande.
ge förhoppning / varsla
Används i överförd eller mer bildlig betydelse när något tyder på, förebådar eller ger hopp om ett visst utfall; vanligen om tecken, omständigheter eller uttryck, inte om ett faktiskt löfte.
Att uttrycka stark uppskattning, beröm eller vördnad för någon eller något; den här homonymen hör till lovprisning och inte till att ge löfte.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för lova.
Historik & ursprung för Lova
-
Verb
3. lova, sjöt., se lov 3.
-
Verb
2. lova, prisa = fornsvenska = fornisländska lofa, danska love, fornsaxiska loƀôn, fornhögtyska lobôn (nyhögtyska loben), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) lofian; avledning av lov 2. Jfr litauiska liaupsė, lovsång (: indoeuropeiska *leubhos n.). — Om det likbetydande gotiska hazjan, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) herian, egentligen: ropa, skrika, se under pris 3.
-
Verb
1. lova, giva löfte om = fornsvenska: tillåta, lova (att utföra eller uppfylla), ansvara, gå i borgen = fornisländska lofa, tillåta, lova, da, love det samma, medellågtyska loven, lova, fornhögtyska gilobôn, tillåta (nyhögtyska geloben); avledning av lov 1. Betyd. 'lova' härrör möjl. från medellågtyska Ordet har i nysvenska undanträngt fornsvenska iāt(t)a, äldre nysvenska jätta, ge löfte om. — Till avljudsformen *lauƀa- hör till exempel nyhögtyska erlauben, tillåta (se under orlov). — Det vill jag lova, egentligen i betydelse: ansvara eller gå i borgen för, motsvarande danska det skal jeg love for. — Lova med hand och mun, Gustaf Vasa 1543: trohetsed avlades muntligen och med uppsträckta händer. — Lova runt och hålla tunt, redan Morteus Vit. och 1685; jämför Rondeletius 1614: loffwa och hålla tunt.
Källa: Hellquists (1922)
format_list_bulleted Exempelmeningar
-
•
En gång lovade jag att ta mig an frågan.