Utforska synonymer och betydelser för fläta

Betydelse:

flätat (vete)bröd

Betydelse:

hår som flätats ihop

— "en flicka med långa flätor"

fläta substantiv

En sammanfogad, flätad eller vriden prydnads- eller bindningsform av band, snören, strån, trådar eller liknande, ofta använd som dekoration eller del av ett föremål.

flätad prydnad eller bindning

Avser en dekorativ eller funktionell flätad form, exempelvis som krans, girland, snodd eller träns. Synonymerna betonar olika typer av sammanflätade band eller remmar snarare än hår.

hårfläta

Avser en fläta gjord av hår, alltså en sammanflätad hårslinga som formas till en piska, löst hängande fläta eller annan frisyr.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för fläta.

fläta verb

Att forma något genom att sno, vira eller tvinna flera trådar, remsor eller delar omkring varandra så att de binds samman till en fläta eller liknande sammanflätad struktur.

sammanfläta och tvinna

Används när man fysiskt snor, virar eller tvinna ihop flera trådar, remsor, band eller liknande material till en sammanhållen helhet.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för fläta.

auto_stories

Fläta i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Ex: Fläta hår, halm. Fläta blommor till kransar. Fläta i´n, ihóp, óm, omkri´ng, se Infläta, Hopfläta, &c.

    Syn: Vira

  • Jemn och slät, väfnadslik, genom flätning frambringad produkt,som begagnas till hvarjehanda behof. Göra flätator af hår, halm,och så vidare Bildar åtskilliga sammansättningar, såsom Hår-, Halmfläta, med flera

  • På detta sätt forma, förfärdiga något.

    Ex: Fläta hattar af halm, korgar af vide, kransar af blommor, mattor af säf. V. úpp Fläta sig i´n, här och der liksom genomflätning intränga. Fläta sig óm, omkri´ng, liksom genom flätning omfatta, omgifva.

    Syn: Uppfläta, Vira

history_edu

Historik & ursprung för Fläta

  • Verb

    fläta, verb, äldre nysvenska även -e-, fornsvenska flæt(t)a = fornisländska flétta, danska flette, svenska verb, medellågtyska vlechten, fornhögtyska flehtan (nyhögtyska flechten), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) fleohtan, st. verbet = latin plectere (se komplex, perflex), fornslaviska plesti; t-presens till grekiska plékō, flätar, och så vidare — Härtill: fläta, substantiv, fornsvenska flǣta = fno. -flétta, nyhögtyska flechte, jämför grekiska plektḗ, flätat tåg, nät; avljudsform: gotiska flahtôm, dat. pluralis, flätor.

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för fläta

Korsordslösningar för fläta