Synonymer till binda
Utforska synonymer och betydelser för binda
Betydelse:
binda substantiv
Ett förband eller omslag som används för att täcka, skydda eller hålla en skada på plats, ofta i sjukvård eller första hjälpen.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för binda.
binda verb
Att fästa någon eller något med rep, remmar, band eller liknande så att det sitter fast, inte kan röra sig fritt eller hålls på plats.
Att föra samman delar, ändar eller stycken så att de blir förenade till en enhet, ofta genom att knyta, linda eller sammanfoga.
göra en sammanhållande knut eller omslutning
Avser att förena något genom att knyta eller linda, så att delar hålls ihop fysiskt.
Att skapa en inre eller abstrakt samhörighet mellan personer, delar, faktorer eller element så att de hålls ihop eller fungerar tillsammans.
hålla ihop i överförd bemärkelse
Används om något som binder samman delar, grupper eller orsaker så att de bildar en helhet eller fortsätter att fungera tillsammans.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för binda.
Binda i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
En årlig växt, hvilken förekommer allmänt på åkrar och andra odlade ställen.
Ex: Polygonum Convolvulus.
-
Smal halsduk, till omknytning öfver sår.
-
En af hornblende och granit i fullkomligaste blandningbestående stenart. Olika arter deraf äro: Grönsten, Jernbinda,Grönbinda och Svartbinda.
-
Medelst band, rep, tåg, rem, kedja och s.verb fästa vid ett ställe.
Ex: Binda en oxe vid en gärdesgård. Binda hästen med grimskaftet vid grinden. Röfvarne bundo honom vid ett träd. Binda en hund vid kojan. Binda (fästa) en båt vid bryggan, vid ett träd. Binda någon på en häst, under en bjelke. Binda ens händer bakpå ryggen. Binda fást, úpp, víd, se Fastbinda. &c.
-
En art af växtslägtet Convolvulus.
Syn: Vinda
-
Med rep, tåg och s.verb så hårdt omknyta någons lemmar, att han ej kan göra bruka af dem.
Ex: Binda någon med rep. Binda någon till händer och fötter. Binda en vansinnig. Basta och binda
-
Fig. B. händerna på någon,
Med band, rep, tåg och dylikt. hopfästa, hopsätta, hopfoga. sammanhäfta de till ett tryckt eller skrifvet verk hörande ark, så att deraf blifver en bok. nödga till overksamhet i någon viss sak. vara hindrad att handla, verka fritt i en sak. jag tordes ej tala af fruktan. lemnar alltför liten ledighet.
Ex: Binda händer och fötter på en fånge. Binda hår till en peruk. Binda borst till borstar. Binda en bok, Hafva händerna bundna, Fruktan band min tunga, Denna syssla binder för mycket,
-
Sins emellan hopfästa, hopsätta, hopfoga särskilta, likartade föremål till ett helt. hopfoga flera bjelkar till en vägg. hopsätta blommorna eller löfven, hvaraf kransen bildas. hopknyta maskorna, hvaraf nätet utgöres. medelst halmband hopfästa säd tll kärfvar. sammanfoga risqvistar till qvastar.
Ex: Binda löf, blommor till en krans. Binda halm, säd i kärfvar. Binda ris i knippor. Binda bjelkar, Binda en krans, Binda nät, Binda kärfvar, Binda qvastar, Binda på, t. ex. binda på en krans, på nät, o. s. v. Binda på, binda fortare. Binda ihóp,
-
Omlinda och tillknyta.
Ex: Binda ett kläde för ögonen. Binda en halsduk om halsen, ett skärp om lifvet. Binda ett förkläde om sig. Binda för Binda ín, kring, óm, på', tíll, å´t, ö´fver,
-
Sammanfoga särskilta föremål genom något ämne, som förenar sig med beggedera.
Ex: Binda stenar genom murbruk.
-
i musik
Binda noter, genom bågstreck uppöfver noter antyda, att de böra utföras i ett stråkdrag, i en oafbruten blåsning på ett blåsinstrument, eller sjungas i ett andedrag utan uppehåll emellan; även på detta sätt sammanfoga toner i en oafbruten ljudfölj, så att de försmälta i hvarandra.
-
i brädspel
Ex: Binda brickor,
-
fäkt.
Ex: Binda motståndarens klinga,
-
kem.
Värme bindes i en flytande kropp, när det så intimt dermed förenas, att det deraf utgör en väsendlig beståndsdel, utan hvilken den ej skulle kunna vara flytande och utan att det röjes på termometern eller af vår känsel.
-
Förbinda, förpligta.
Ex: Denna akt bindader alla dem, som undertecknadt den.
-
Lägga band på, hålla i tvång, beröfva frihet eller ledighet.
Ex: Denna syssla bindader mig så mycket, att jag sällan har någon ledighet.
-
Öfverbevisa om brott, och så vidare öfverbevisad derom, förvunnen dertill.
Ex: Binda till ett brott. Han är bunden till förfalskningsbrott,
-
Fästa sig genom band af pligt eller öfverenskommelse; förbinda sig, förpligta sig. Binda sig genom ed, löfte, kontrakt, giftermål. med någon ingå sådan förbindelse, som pligt eller omständigheter förbjuda en att bryta. förbinda sig till.
Ex: Binda sig vid någon, Binda sig till något,
-
Binda sig vid, låta binda sig af, underkasta sig.
Ex: Denne poet bindader sig ej vid några reglor. Ej låta binda sig af vanan.
Historik & ursprung för Binda
-
Verb
binda = fornsvenska, fornisländska = gotiska bindan, nyhögtyska binden, engelska bind; allm. urgermanska st. verb, av indoeuropeiska roten bhendh, binda, i sanskrit bhandh- (sanskrit a ‹ e), senlat, offendimentum, band, grekiska peīsma, band (av *bhendh-sm-), pentherós, svärfar. Om en äldre användning se under besticka.
Se även: besticka
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Binda
NEO Uttryckslexikon
-
bunden form
vers(form)
-
bundet kapital
kapital placerat i fasta värden