Synonymer till sträcka

substantiv, verb [²strẹk:a]

Utforska synonymer och betydelser för sträcka

Betydelse:

stycke väg, avstånd

— "sträckan Malmö–Lund är 15 km"

sträcka substantiv

1

Syftar på ett avstånd, ett stycke eller en del av något som mäts i längd eller räckvidd. Används när man talar om en viss sträcka mellan två punkter eller ett avgränsat längdparti.

avstånd distans stycke del

allmän längdutsträckning

Det allmänna ordet för en viss längd eller ett avgränsat avstånd; kan användas i både konkret och mer abstrakt bemärkelse.

vägavsnitt vägstycke etapp

vägparti mellan punkter

En viss del av en väg, rutt eller bana; används när sträcka syftar på ett avsnitt längs färdvägen.

2

Syftar på en yta eller ett landområde, alltså en del av mark eller terräng. Används när sträcka betecknar en geografisk yta snarare än ett avstånd.

landyta

mark- eller landområde

En viss yta av land, terräng eller mark; ofta i geografisk eller beskrivande kontext.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för sträcka.

sträcka verb

1

Att göra något längre eller mer utspänt genom att dra i det eller spänna det, så att material, kropp eller föremål förlängs eller blir mindre kompakt.

dra ut tänja töja räta spänna utspänna

utdragnings- och töjningsbetydelse

Används om att dra ut, tänja eller spänna något fysiskt så att det blir längre, slakare eller mer utspänt.

2

Att få en sträckning eller vrickning, alltså en kroppslig skada där muskler, senor eller leder har överansträngts eller vridits.

försträcka vricka stuka

skade- och överansträngningsbetydelse

Avser kroppslig skada efter felaktig rörelse eller kraftig uttänjning, ofta i samband med idrott eller belastning.

3

Att föra fram eller ut en kroppsdel, särskilt en arm eller hand, eller att sträcka något i rummet i riktning bort från kroppen.

räcka räcka ut utsträcka

framräckning och utsträckning

Används när man räcker fram något, räcker ut handen eller utsträcker en kroppsdel eller ett föremål.

4

Att göra något i följd, oavbrutet eller i rad, utan avbrott mellan delarna.

flyga i rad dra i sträck

sammanhängande följd

Används om rörelse eller händelser som sker kontinuerligt, en efter en, utan paus eller avbrott.

5

Att breda ut sig eller fortsätta i längd över ett område, ofta om väg, landskap, tid eller utbredning.

6

Att räcka ut kroppen eller lemmarna för att nå något, eller att göra en fysisk ansträngning genom att sträcka sig.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för sträcka.

auto_stories

Sträcka i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Utsträcka något till hela dess längd.

    Ex: Sträcka händer och fötter. Sträcka händena mot höjden. Sträcka ur led, Sträcka út, se Utsträcka.

    Syn: Försträcka

  • Utsträckning, rym. Det intager en stor substantiv

  • Uttänja, utspänna något till större längd, bredd, vidd.

    Ex: Sträcka kläde i ram. Sträcka jern, hudar. Låta sträcka sig, vara sträckbar. (Sjöt.) sträcka märsseglen. upphissa den så, att stående liken blifva styfva.

  • Följd, rad af flera föremål. En substantiv af berg, af rum. Alla rummen ligga i en substantiv, i en rad.

  • fig.

    Gifva utsträckning, låta fortgå.

    Ex: Sträcka len mur ända till sjön. Sträcka sin flygt till . . . Sträcka köl, lägga kölen till ettfartyg, som skall byggas. Sträcka sina begär för långt, ej tillräcigt behersska dem. Sträcka sin omsorg tll, egna sin omsorg åt.

  • Vägstrycke, vägskede.

    Ex: jag har gått, åkit en dugtig sträcka Gå två mil en sträcka, i ett skede.

  • Kasta från sig, till marken. I utrrycket: substantiv gevä,

    Syn: Gevär

  • Sträcka ut kroppen.

    Ex: Sträcka sig sjelfsvådligt, af lättja.

  • Räcka, nå. Hans domsaga sträckaker sig ända dit. Frankrike sträckaker sig ifrån Rhenfloden till Atlantiska hafvet. (figurligt) Hans makt sträckaker sig långt, är mycket stor. Så långt sträckaker sig ej min förmåga, det förmår jag icke. Hans insigter substantiv sig ej så långt, äro ej så stora. Förbudet sträckaer sig ej till loss, vi äro derifrån fritagne.

history_edu

Historik & ursprung för Sträcka

  • Substantiv

    2. sträcka, substantiv, vanligt först på 1700-till, efter nyhögtyska strecke, bildat till verbet strecken (= sträcka 1).

  • Verb

    sträcka, verb, fornsvenska strwkkia = norska strekkja, danska str&kke, väl från medellågtyska strecken = fornhögtyska strecchen (nyhögtyska strecken), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) strec-cean (engelska stretch), av urgermanska *strak(k)jan, avledning av adjektiv *strak(k)a-9 rak, styv - svenska dialekt strak(k\\ fornsvenska straker, norska strak(k), äldre danska, danska dialekt strag, medellågtyska stråk (-ek-), fornhögtyska strach, medelhögtyska sirac (-ek-) det samma, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) strame, sträng, våldsam med med, besläktade med lit. stregti, stelna, frysa till is, och avlägsnare med stark; se för övrigt strax och följ. Jfr Persson Indog. Wortf. södra 431 f. - Sträcka gevär, motsvarande i danska, efter nyhögtyska gewehr strecken; egentligen: utsträcka på marken till tecken av underkastelse; jämför franska mettre bas les armes med med

    Se även: sträcka 2

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

Uttryck & idiom med Sträcka

NEO Uttryckslexikon

  • sträcka på benen

    ta en promenad — el. endast röra på lederna

  • sträcka på sig

    vara stolt

  • sträcka upp sig

    klä sig i finkläder

  • sträcka vapen

    ge sig

format_list_bulleted Exempelmeningar

  • •
    På tredje bilden försöker jag sträcka på halsen och visa mitt fina pärlhalsband som jag fick av mamma.
  • •
    Tänk på att alltid ha en stolt hållning där ni sträcker på er och oavsett övning: dra in naveln mot ryggraden.
  • •
    Det stora intresse som finns internationellt om Ålandsexemplet gör att även de finländska representanterna kan sträcka på ryggen.
  • •
    Där gick vi av och sträckte på benen.

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för sträcka

Korsordslösningar för sträcka