Synonymer till stanna
Utforska synonymer och betydelser för stanna
Betydelse:
Betydelse:
Betydelse:
Att sluta gå eller på annat sätt upphöra med en rörelse.
Rörelsen upphör
När någon eller något slutar röra sig eller en pågående rörelse tar slut.
Stå eller göra halt
Att inta ett stillastående läge eller stanna upp, ofta om en person eller ett fordon.
Att hindra, bromsa eller avbryta en rörelse eller ett förlopp.
Att fortsätta befinna sig på en plats eller i ett visst tillstånd, eller att inte komma vidare.
Bli kvar eller dröja
Att vara kvar på en plats eller fortsätta befinna sig i ett tillstånd under en tid.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för stanna.
Stanna i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Blifva stående, upphöra i gång, fart, rörelse. Häsen stannade i sitt lopp. Kulorna stannade vid lägret. Maskinen qvarnen, uret, klockan har stannat. (figurligt)
Ex: Stanna vid, låta vara ngo med, t. ex.: Han stannade icke vid blott löften; äfv. fästa sig vid, besluta sig för, t. ex. Stanna vid ett förslag. Det stannade dervid, dervid blef det. Stanna hos någon i förbindelse, blifva någon förbunden. Stanna med sitt val på någo, välja någon. Misstankan stannade på honom han blef misstänkt. Stanna i et beslut, ändligen fatta ett b. Stanna i skuld, i förundran, blifva skyldig, förundrad. Stanna för ropet, vid auktion genom klubbslag tilldömas en sak, den man bjudit på.
-
Ex: Stanna i sitt tal. Han stannade vid dessa ord. Stanna i växten, upphöra att växa. Stanna áf, se Afstanna.
-
Dröja qvar.
Ex: Stanna öfver natten hos någon. Hur länge stannar du i Stockholm? Stanna qvár,
Syn: Qvarstanna
-
(om vätskor) Upphöra att vara flytande, tjockna, starka. Blodet, mjölken har stannat. Som stannat elle blifvit stannad.
Ex: V. a. Bringa till att stanna, hämma, tillbakahålla.
Historik & ursprung för Stanna
-
E
stanna, äldre nysvenska jämte stadna och stanna även liksom i vissa svenska dialekt stana, ännu Sahlstedt 1773 (med h än v. till stadna), fornsvenska slapna, stanna inträns, och träns., bliva stadig = fornisländska stadna, inträns, liksom norska stana, äldre danska stadne; inkoativum till stadin, part. pf. till s t an da (se stå). - Därjämte: norska stovna med med, äldre danska stav ne till fornisländska stpöua, hejda (jämför latin sta-tuere); ävensom norska st0dna, bliva sta-dig(are), till norska stod, stadig (-fornisländska -stéÖr). - Da. stanse = fornisländska stanza är avlett av stan danska
Källa: Hellquists (1922)
format_list_bulleted Exempelmeningar
-
•
Ett tåg på väg till Göteborg hade stannat till i Skövde.
-
•
Men vi har inte tid att stanna länge.
-
•
Kvinnan stannade vid Spekerödsmotet för att släppa av liftaren.
-
•
19-åringen stannade bilen.
-
•
En eldpelare slog med våldsamt brak ned i skogen intill, och han stannade mitt i meningen.
-
•
Så sent som i september var bedömningen att fjolårsförsäljningen skulle stanna på 430000 mobiltelefoner.