Utforska synonymer och betydelser för vicka
Betydelse:
Betydelse:
Betydelse:
Betydelse:
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för vicka.
Vicka i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Af brist på stadig hvilopunkt fara över åt ena sidan. Båten vickade, så att han föll i sjön. Stlen vickade, så att gossen föll i golfvet.
Ex: Vicka ti´ll, plötsligt göra 3n här5it fidknint.
-
Gifva något en rörelse fram och åter emellan tvenne sidor. Sitta och verb i en bå, på en stol.
Ex: Vicka på svansen, på stjerten.
Historik & ursprung för Vicka
-
Verb
vicka, verb, Serenius 1734, jämför Verelius 1681: wickande, adjektiv, ävensom(?) 1547: 'sigh ther ifrå ingelunde ville vicke låthe' (i avskrift från 1500-till; knappast hit); väl från nyhögtyska; jämför nyhögtyska dialekt wicken, röra hit och dit (med bibetyd. av hastighet eller kraft); en intensivbildning av samma slag som vippa och guppa, uppkommen antingen genom förlängning av konsonanten eller av förgerm. *u̯iᵹn- eller *u̯ikn-, till indoeuropeiska u̯ig- i till exempel sanskrit vijátē, viker tillbaka för (se vika, vecka, vek, vik och så vidare), till indoeuropeiska u̯ik- i lettiska wīkstu, böjer mig, blir smidig, litauiska veikùs, snabb med med, latin vincīre, binda (se vicker); väl ytterst till indoeuropeiska u̯i, böja och den/det, även: fläta, binda (se vial och vide).
Källa: Hellquists (1922)