Synonymer till piska

substantiv, verb [²pịs:ka]

Utforska synonymer och betydelser för piska

Betydelse:

ett långt, böjligt redskap att slå med, spö

— "kuskarna använde piskorna på upploppet"

piska

Ett flexibelt slagredskap av rem, läder, snöre eller liknande, använt för att driva djur eller som bestraffnings- eller maktsymbol.

spö rem dagg gissel

slagredskap för drivning och bestraffning

Avser piskan som ett redskap för att slå, driva eller hota, ofta i historiska, militära, stall- eller straffsammanhang.

hårfläta hårpiska

lång hårfläta eller hårpiska

Avser en lång, smal hårfläta eller tofs som liknar en piska till formen, ofta i frisyrsammanhang.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för piska.

piska

Att slå eller bestraffa någon eller något med en piska eller liknande slagredskap. Används om hårda kroppsliga slag, aga eller grov misshandel.

slå med piska slå hårt smälla spöa klå prygla gissla hudflänga

piska som våldshandling

Ord och uttryck för att slå, aga eller bestraffa med piska eller på ett allmänt brutalt sätt. Omfattar både direkt piskning och mer generell hårdhänt misshandel.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för piska.

auto_stories

Piska i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Redskap, bestående af flätade läderremmar eller tagelsnodder med en snärt eller tamp i ändan fästad vid ändan af ett skaft och begagnad att dermed pådrifva hästar eller andra dragare.

  • Ex: Piska en häst. Piska och slå. Piska på´, slå eftertryckligt med piska. piska sö´nder, sarga med piskslängar.

  • Ex: Piska med en rotting, en käpp. Piska kläder, slå dem med käpp, rotting, för att utdrifva dammet. Regnet, snön piskar i ansigtet, slår i ansigtet. Piska bórt i´n, se Bortpiska, Inpiska. Haglet piskar in fönstren, inslår dem. Piska på´, ge dugtigt med stryk. Piska sö´nder, göra söndrig genom piskning, t. ex.: Piska sönder kläder. Piska úpp, ge någon ryggen full med stryk. Piska út,

    Syn: Utpiska

  • hattm.

    Omröra ull med bågen. - Piskande,

history_edu

Historik & ursprung för Piska

  • Substantiv

    piska, sbst, till exempel 1680, i sammans. Schroderus 1639, i finnl. även piske (varom Bergroth Spr. och st. 9: 256) = äldre danska piske, danska pisk, från äldre nyhögtyska picze (nyhögtyska peitsche), från slav. språk: polska och tjeckiska bič, till fornslaviska biti, slå (urbesl. med bila). — Härtill verbet piska, Balck 1603, varav pisk i betydelse 'stryk', Serenius 1734. — Inhemska urgermanska ord för 'piska' se under gissel och svepa.

Källa: Hellquists (1922)

format_list_bulleted Exempelmeningar

  • •
    Efter att ha hudflängts, det vill säga piskats i tre dagar på tre av Stockholms torg (Riddarhustorget, Hötorget och Nytorget), avrättades han genom halshuggning och stegling, fredagen den 27 april 1792.
  • •
    Som straff piskades han på bara skinkorna.

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för piska

Korsordslösningar för piska