Synonymer till ris
Utforska synonymer och betydelser för ris
Betydelse:
— "kokt ris"
— "Vill du ha ris eller potatis till fisken?"
Betydelse:
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för ris.
Ris i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
I pappersräkning = 20 böcker. jämför Bok, 2.
-
Ett mycket gifvande sädesslag, inhemskt i Asienstropikländer. Oryza sativa.
-
i singular
Torra qvistar eller smärre genar; även afhuggna torra buskar. Bränna ris En knipa ris ris att risa ärter med.
-
Sammanbundna färska björkqvistar, af hvilka löfvet blifvit afrepadt, och som nyttjas till bestraffning för barn eller qvinnor.
Ex: Gifva ett barn r-., bestraffa det med slag deaf på bakändan. Få ris, blifva sålunda bestraffad. Slita ris, säges om qvinna, som enligt laga dom blir straffad med ris (Talesätt) Vara vuxen ifrån riset, vara för gammal att blifva straffad, tuktad, handterad som ett barn. Binda ris låt sin egen rupa, ådraga sig sjelf skada, lidanen genom anordnignar, förfoganden, stadganden, som voro riktade mot andra.
-
fig.
Svår plåga.
Ex: - Deraf Plågoris.
Historik & ursprung för Ris
-
Substantiv
1. ris, 20 böcker papper, till exempel 1707 (: riss) = danska ris, från nyhögtyska: medellågtyska rîs, nyhögtyska reis (äldre nyhögtyska ries, medelhögtyska rī̆s), från italienska risma = spanska resma, fornfranska raime (varav franska rame, engelska ream), av arab. rizma, papperspacke.
-
Substantiv
2. ris (sädesslag; i risgryn och så vidare) = fornsvenska, danska = senisl. rís, fvån medellågtyska rîs = medelhögtyska (nyhögtyska reis), närmast från rom. språk: fornfranska ris (franska riz, engelska rice) = italienska riso; av grekiska óryza, lån från Österlandet; jämför afganiska vrižē = sanskrit vrīhi- (ännu ej i Rigveda). I Kina allmänt bekant och 3000 f. Kr. Växer vilt i Cochinchina. — Ordet har invandrat på handelsvägarna; riset odlades ej av greker och romare; dess senare odling i Europa beror på inflytande från araberna (spanska arroz från arab. aruzz, från grekiska óryza). - Jfr till exempel Hehn Kulturpfl. södra 485 f.
-
Substantiv
3. ris, fornsvenska rīs, småskog, kvistar, ris som straffredskap, plågoris = fornisländska hrís, småskog, ris, danska ris, ris, medellågtyska rîs, gren, buske, fornhögtyska hrîs det samma (nyhögtyska reis), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) hris, kvist, gren. Ingår i en mängd ortnamn till exempel Risinge (jämför -inge). — Diminutivavledn.; svenska dialekt risla (-e-), avhuggen trägren, havrevippa, ärt- eller potatisstånd, fornisländska hrísla, buske. Kollektivum: fornhögtyska rîsahi, busksnår (nyhögtyska reisig). Avljudsform; svenska dialekt res(s)na, ärt- eller humleranka eller -stjälk, = fornisländska *hreisna (jämför dalm. riesn, rēsn); se även under resma. Sannol. till roten i rista (se den/det och). — Binda ris åt sin egen rygg, jämför fornsvenska jagh haffuer giorth mik eth ryss tiill myn eyghin rygh, motsvarande i danska, nyhögtyska, engelska, franska; med syftning på bruket att låta trälarna själva binda de ris, med vilka de skulle straffas.
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Ris
NEO Uttryckslexikon
-
binda ris åt egen rygg
(oavsiktligt) själv bidra med underlag för kritik
-
ros och ris
beröm och kritik