Utforska synonymer och betydelser för nöt
Betydelse:
— "på jul knäcker de ofta nötter"
Betydelse:
— "Du har glömt stänga av spisen, ditt nöt!"
Betydelse:
nöt
En hårdskaligt frukt, dess ätliga kärna eller bildligt något svårlöst eller huvudet.
Nötfrukt
En hårdskaligt frukt med ätligt frö, exempelvis en hasselnöt.
Bildlig betydelse av nöt: en knepig fråga eller uppgift som är svår att lösa.
Vardaglig eller skämtsam benämning på huvudet.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för nöt.
nöt
Nöt kan syfta på nötkreatur och används bildligt också om en dum eller trög person.
Nötkreatur
Ord för nötkreatur som grupp eller boskap i allmänhet; några uttryck är bredare eller mer vardagliga än nöt.
Dum eller trög person
Nedsättande eller skämtsamma benämningar på en person som uppfattas som dum; åsna används bildligt.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för nöt.
Nöt i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Boskapsdjur, boskapskreatur.
Ex: De sju magra och de sju feta nöten.
-
Frukten af hassel.
Ex: busken, med ett hårdt, träaktigt, af grönt fnas betäckt skal, hvauti en kärna af behaglig smak innehålles. Hasselnöt. Plocka, käppa nötter.
-
på skjutgevär.
Den låsel, hvarpå hanen är fastad, och hvari kotorna äro infilade.
-
fig fam.
Se Fä, 2.
-
Sjelfva kärna deruit.
Ex: Äta nätter. (Ordspr.) Det är en hård nöt att bita på, säges om något svårt, obehagligt, förödmjukande, som någon måste underkast sig.
-
skeppsb.
en i ett timmer gjord inhuggning, för att passa tvärs öfver ett annat timmer.
-
bot.
Benhårdt, frögömme, som tätt sluter sig intill kärnan eller fröet.
Ex: Se Valnöt, Kokosnöt, m. fl.
Historik & ursprung för Nöt
-
Substantiv
2. nöt n. = fornsvenska = fornisländska naut, danska nød, fornhögtyska nôz (nyhögtyska dialekt noss), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) néat (engelska neat), av urgermanska *nauta- (varav finska nauta, vars t dock visar hän på ett urgermanska d, alltså till tiden före ljudskridningen; jämför K. B. Wiklund IF 38: 51 f. med litter.). Egentl.: egendom, till *neutan, åtnjuta, äga (= njuta); jämför fornisländska nautr med, värdefull egendom; besläktade med litauiska naudà, vinst, egendom. Fslav. nuta, boskap, är lån från urgermanska språk Med avs. på betydelse-utveckling jämför fä. — Samma avljudsstadium uppvisar fornsvenska farunöter, reskamrat = fornisländska fǫrunautr (besläktade med verbet fara; för övrigt i fråga om u-vokalen omstritt), med senare leden motsvarande (med pref. ga-, sam-) fornsaxiska ginôt, fornhögtyska ginôz (svagt böjt: ginôzo = nyhögtyska genosse), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) genéat, kamrat, delegare, och den/det; egentligen: som njuter tillsammans med; däremot ej, med Meringer IF 18: 234, närmast till det nära besläktade nöt 2, jämför äldre skå. hjordnöt, medhjälpare till boskapshjordens vaktande; alltså egentligen: som hör till nötkreaturen, dräng. Härav avledning fornsvenska farunöte, ressällskap, följe = fornisländska fǫruneyti; särsk. i förb. i flokk ok far(u)nöte = nysvenska i flock och farnöte.
-
Substantiv
1. nöt, (hassel- och den/det), svenska dialekt även nött (i uppsv. och norrl. mål) och not, fornsvenska nyt, not(h), nut (pluralis nöt(t)er) = fornisländska hnot, danska nød, medellågtyska not(e), fornhögtyska hnuz (nyhögtyska nuss), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) hnutn (engelska nut), urgermanska konsonantstam nut; besläktade med iriska cnú det samma, till indoeuropeiska knud. Hit hör också enl. H. Pedersen latin nux (genit. nucis); väl i så fall med Walde av *dnuk, omställning av knud? — Vokalen ö i nysvenska och nda. beror på inverkan från omljudsformen i pluralis — Nötskrika, se under skrika. — Nötväcka, Linné 1740: -vecka = danska-norska nødevække, till väcka 2 (hugga), jämför danska nøddehakker, engelska nutpekker och så vidare Linné 1731 har i stället nötväkare.
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Nöt
NEO Uttryckslexikon
-
en hård nöt att knäcka
ett svårt problem att lösa
-
få på nöten
få stryk — el. ovett