Synonymer till bana
Utforska synonymer och betydelser för bana
Betydelse:
— "han valde den militära banan"
Betydelse:
Betydelse:
— "jordens bana i rymden"
bana substantiv
Ett markerat eller avgränsat stråk, spår eller färdväg som något eller någon följer; kan också syfta på en järnvägssträcka eller en rund/löpande bana.
Livs- eller verksamhetsväg
Används bildligt om en människas livsförlopp, karriär eller verksamhetsområde; syftar alltså på den väg eller det område där någon är verksam.
Idrotts- eller tävlingsarena
Avser en anlagd plats eller yta för idrott, träning eller tävling, särskilt löp- och motionsbanor.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för bana.
bana verb
Att bana är att göra i ordning eller lägga ut en väg, ett spår eller en bana så att något kan ta sig fram eller följa den.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för bana.
Bana i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Syn: Väg
-
Ex: Bana väg, bryta, rödja, jeman väg; göra väg farbar; (fig.) öppna utväg fram genom mötande hinder (t. ex. genom en folkhop, fiender, o. s. v.); äfv. öppna tillfälle ell. möjlighet för någonting, gifva anledning till, underlätta något. Ingen väg är ännu banad genom den öde nejeden. Han skyndade att bana henne väg genom trängseln. Med svärdet i hand banade vi¨ oss väg genom fiendens leder. Denna roman skall bana honom väg till kyrkan. Yppigheten banar vägen för lasten, och denna för brottet.
-
En för något särsilt ändamål utstakad, inrättad, jemnad väg eller plats, såsom: Rännarbana, Ridbanan, Skådebana, Fäktbana, Isbana, Kälkbana, Repslagrebna, Kägelbana, och så vidare, hvilka alla ses på sina behöriga ställen.
-
En himlakropps omloppskrets. Solens, planeternas, jordens, en komets bana
-
Lefnadsyrke. Han har gått in oå en bana, som är passande för honom. Den presterliga, borgerliga bananeutrum
Syn: Yrke
-
fig. a Lefnadslopp. Äfv. Lefnadsbana.
Syn: Lefnad
Historik & ursprung för Bana
-
Substantiv
bana, substantiv, fornsvenska bana, tävlingsbana = danska bane, från medellågtyska bane, jämn eller öppen plats = medelhögtyska, äldre nyhögtyska; jämte medellågtyska ban med och f. (varifrån svenska biformen ban) = medelhögtyska (nyhögtyska bahn); av omtvistat ursprung; i alla händelser, av formella skäl, ej till sanskrit pánthās, väg, grekiska póntos, hav, latin pons (genit. pontis), bro ~ grekiska pátos (*pn̥t-), väg, och så vidare; knappast ej heller, på grund av betydelse, till indoeuropeiska roten bhan, glänsa, i grekiska phaínō, glänser, sanskrit bhānu-, ljus, sken, och så vidare; snarare då, ehuru även detta osäkert, med grundbetyd. 'slagen, jämnad väg', till stammen i bane. -- Vara (och så vidare) å bane, förr även: vara på ban(en), och 1600, efter nyhögtyska auf der bahn sein. Formen på -e möjl. i anslutning till uttryck såsom vara på färde och så vidare -- Härav verbet bana, Columbus Ordesk. = danska bane, från nyhögtyska bahnen.
Se även: ban
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Bana
NEO Uttryckslexikon
-
i långa banor
i stor mängd