Synonymer till vis

2. vis, adjektiv, fornsvenska vīs, kunnig, vis; bekant med = fornisländska vīss, danska vis, gotiska -weis, kunnig, fornsaxiska, fornhögtyska wîs (nyhögtyska weis[é], angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) wís (engelska wise), av urgermanska *wīsa- (varav finska lånordet viisas) = indoeuropeiska *uīd-to-, part. pf. pass. till roten u̯eid, se (i latin vidēre och så vidare, se veta), motsvarande latin vīsus, sedd; formellt nästan identiskt med vis; substantiv; eller möjl. av indoeuropeiska *u̯eid-so-, avledning av s-stammen i sanskrit vēdas, kännedom, liksom till exempel ljus: sanskrit rṓcas (jämför till exempel v. der Osten-Sacken IF 34: 252). Biform (med kort rotvokal): viss. Urspr. likbetydande parallellbildning: vitter. Avledn.: verbet visa (se den/det och). — Den gamla betydelse 'som vet, kunnig, klok' har i de nyare språk undanträngts av den specialiserade 'mycket kunnig och erfaren'. Förb. fornsvenska varþa vīs, fornisländska verða víss (med genit. med med), få veta, erfara, kvarlever i norrl. dialekt *varda vis, bliva varse. — Hit hör sammans. envis, Schroderus Com. 1640; hos till exempel Swedberg 1719 i betydelse 'ensam vis'; jämför de likbetyd. äldre nysvenska ensint, äldre nysvenska och svenska dialekt enveten 1647 och så vidare (till veta), äldre nysvenska envetig, fornsvenska enthrār, enthræiter, enthrættin (se trå 2), *enharþer i fornsvenska enhærdhe, envishet (jämför bohusl. enaln, envis, med så kallade tjockt l, och fornisländska einarðr, enkel). Om en- se enträgen under trägen. — Frågvis, Hels. 1587: 'Fråghewijs, Sciolus, nasutulus'; möjl. nybildning i anslutning till näsvis; i alla händelser naturligtvis ej, såsom förr antagits (av Wetterstedt), egentligen om person som önskar bli vis genom frågor. I danska i stället frittesyg, i nyhögtyska fragesüchtig med med — Rättvis, motsvarande i fornsvenska, fornisländska och danska — Visdomständer, Egr. Lundgren 1841, motsvarande i danska, nyhögtyska, engelska och franska, efter likbetydande grekiska sōphronistē̃res, till sōphrōn, vis (av stammen soph- i filosofi, Sofia). — Ett allmänt urgermanska ord för 'vis' (dock ej i östnord.) är *frōða- = fornisländska fróðr, norska frod, gotiska frôþs, fornsaxiska, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) fród, fornhögtyska fruot; jämför litauiska prõtas, förstånd; i avljudsförh. till gotiska fraþjan, förstå; enl. somliga även till latin interpres (genit. -pretis), tolk med med, dock osäkert.

1. vis, substantiv, fornsvenska vīs f. (och n.?), vis, sätt = fornisländska vís (i ǫðra vís), danska vis, motsvarande fornsaxiska wîsa, medellågtyska wîs(e), fornhögtyska wîs(a) (nyhögtyska weise), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) wís(e) (engelska wise), av urgermanska *wīsa- n., *wīsō(n) f. = indoeuropeiska *u̯īd-to-, *u̯īd-tā- (*ueid-); till roten u̯eid, se, alltså väl egentligen 'utseende', varav 'beskaffenhet och den/det' Se följ. -vis och visa 1. — Från urgermanska språk: franska guise, vis, sed, sätt (jämför till exempel franska guimpe ~ vimpel), vartill déguiser, förvända, vanställa, förkläda.

Se även: vis 2

3. vis, avledning-ändelse till adverb, jämför (det inhemska) äldre fornsvenska aþruvīs, annorlunda = fornisländska oðruvís, väl urgammal ackus. sg. (indoeuropeiska -ām > nord. -o, -u i inljud) till fornsvenska vīs f., men för övrigt i regel beroende på efterbildning av lågtyska adverb på -wîs(e) och nyhögtyska på -weise (se vis 1); jämför till exempel korsvis, redan i yngre fornsvenska, väl efter medellågtyska krûze-wîse, eller lyckligtvis, möjligtvis, naturligtvis efter nyhögtyska begreiflicher-, möglicher-, natürlicherweise, i svenska i dylika fall med neutralt t i anslutning till det numera neutrala vis. I nysvenska dels till subst., vanl. betecknande kvantiteter, där uttr. på -vis ha distributiv betydelse, till exempel aln-, dussin-, massvis, stundom med i, till exempel i tusenvis (snarast efter liknande uttr. på -tal); ganska ofta även till vbalabstr., där -vis har den mera egentliga betydelse 'i form av, medelst', till exempel anfalls-, jämförelse-, styck(e)vis (förr även styckes-); och dels till adjektiv, till exempel blindvis (jämför nyhögtyska blinderweise), ömsevis och, vanligast, till adjektiv på -igt eller -ligt (exempel se ovan); till verb däremot blott i strövis. Se närmare Tamm Om ändelser hos adverb södra 37 f.

Se även: vis

ves, vis f., svenska dialekt, sippa, i sammans. blå- och vitves, Linné 1755: blåves (från Vrml.), jämför norska vejs, vis(e), vissel, danska hvidvisse, ävensom bohusl. visil, Parnassia palustris. Möjl. besläktade med angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) wise f., växt, planta = norska vīsa, skott, grodd, jämför norska vīse med, blomma på trä, fornisländska visir, topp på växt, svenska och danska dialekt vīse det samma; väl rotbesl. med viska 1 (jämför till betydelse vippa i blomvippa). — Däremot ej att förbinda med svenska dialekt vera, sippa, även: virra, Linné 1745: blåveror, svenska dialekt blå-, vitviring jämte -verv, Linné 1741: hvilverv; jämför(?) äldre nysvenska vedreros om Anemone hortensis. — I norska och danska även med former på -ved, -vej.