Synonymer till veta
Utforska synonymer och betydelser för veta
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för veta.
Veta i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Hålla något för sant ur fullt tillräckliga grunder; ägavisshet, kännedom om; vara underrätad om, känna. Jag vet, attså är. Jag vet det. Han visste ingenting af hva som passeat. jag vet icke, hvar jag är, hvad jag sklal göra, huru jag skall betemig. Jag vet icke, hvad jag skall säga deorm. Jag vet icke, huru det kommer till, men . . . Jag vet allt det der. Han vet helahemligheten. Han vet vägen till
Ex: S. Hela verlden vet dt. Den som visste, när det blir, om detlyckas. Han har lupit stor fara, utan att veta det. Den fientlighetjag vet att han har. Hvad vet ni derom? Jag vet ingenting så ljuftsom musik. Jag vet, när han var lika fattig som jag. Veta sig skyldig. Veta sig ha vänner. Jag vet intet annat fel med honom, än atthan spelar. jag vet ingen, som kan hjelpa oss. Det visste jag förut, det kunde jag förutse. Veta sin skyldighet, känna och uppfyla deh. Veta hut, Veta áf, veta, hava sig ekant, t. ex.: Det vet jag icke af; jagvisst af intet. Jag vill icke veta af något gräl, jag tål icke,tillåter icke något gräl. Jag vill ej veta af honom, vil icke ha medhonom att göra; vill icke se eller la med honom. - veta méd sig,hafva medvetande af något, som man sjelf gjort eller tänkt, t. ex.:Jag vet intet ondt med mig, vet mig ej hafva gjort något ondt. Hanvisst med sig, att han var skyldig. Veta óm, se Veta á. Vet han om det? En veta ti´ll sig, vaa utomsig, t. ex.: Hon visste ej till sig för glädje.
Syn: Hut
-
Äga kunskaper, insigter.
Ex: Det är en man, som vet mycket. Han är ansedd för lärd, men han vet ingenting. lIngen kan veta allt.
-
Vaa van, öfvad i något; hafva förmåga, skicklighet att göranågot; förstå; kunna. Han vet att umgås med folk. Han vet nogatt drag sir ur spelet. Han vet att beherrska sig. Jag skall nog verb att tukta honom, skall nog verb att försvara mig. verb att lefva,förstå konsten att umgås med menniskor. Han vet icke bättre, har icke bättre vett. Skulle han icke verb bättre än så? Väl verb att . . ., emedan jag (han och så vidare) väl vet (visste)att . . .
Ex: Veta och viljande, med vett och vilja. Lite veta,fånig.
Historik & ursprung för Veta
-
Egennamn
Veta, ortn. Östergötland = fornsvenska; sannol. pluralis till ett i fornsvenska ej uppvisat *vēt = fornisländska veit f., avloppsdike, trång väg, norska: djup skåra i bjälke, jämför fornisländska, norska veita ungef. det samma, avljudsform till fornisländska vita = vetta. Jfr till bildningen Grava, Gryta, Tveta, Vreta och så vidare och för övrigt led, väg, riktning: urgermanska *līþan, gå, stång: urgermanska steng i stinga, vret: urgermanska *wrītan och så vidare
-
Verb
veta = yngre fornsvenska, av äldre vita (ipf. visse, kvar i dalm., sedan viste med analogiskt t ss. i nyhögtyska), se till, erfara, veta, känna = fornisländska det samma = danska vide, gotiska, fornsaxiska, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) witan (jämför engelska to wit, nämligen, av angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) gerund. tó witanne), fornhögtyska wizzan (nyhögtyska wissen), ett preterito-presentiskt verb med urspr. perfektbetyd. av presens, urgermanska *wait : gotiska wait, fornsaxiska wêt, fornhögtyska weiz (nyhögtyska weiss), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) wát (äldre engelska wot), fornisländska veit, fornsvenska, svenska vet, och så vidare = indoeuropeiska *u̯oida : sanskrit vēda, jag vet (se Veda), grekiska oída (av *u̯oid-) det samma (jämför historia), egentligen: jag har sett, motsvarande latin vīdi (av *u̯oid-ī) i denna senare betydelse, till grekiska eìdon, såg (jämför idol, idyll), aor. inf. ideìn (jämför idé), fornslaviska vidëli, se, latin vidēre, se (jämför revidera, vidimera, vision), varav italienska vedere (se belvedär, vedett) och franska voir (jämför vy); med motsvar. även i kelt., balt. och armen. språk; se för övrigt vetta. Jfr till betydelse-utvecklingen av pres. vet under lära. — Kausativum: urgermanska *waitian: fornhögtyska weizzen, låta veta, fornisländska veita, utföra, hjälpa (egentligen: visa), fornsvenska vēta, låta erfara, giva, låta få, bevilja (jämför vålveta) = sanskrit vēdáyati, låter veta, tillkännagiver, meddelar. — Det numera blott vard. sup. vist förekommer redan i fornsvenska (jämte vitit, vitat = svenska vetat). — Veta hut, se hut. — Veta vad klockan har slagit, motsvarande i nyhögtyska — Det vete fåglarna, kanske eufemism för fan eller möjl. för att undvika Guds namn; jämför nyhögtyska das mag der kuckuck wissen och Aristophanes Fåglarne 520: 'Då svor ej heller en mänska vid Gud, men vid fåglarna svuro de alla' (fauvué T* ovdelg åvdgcojioiv röre tfeöv, åW oQvvdac; äjravrec;); men å andra sidan även 600 — 601: 'man säger ju sålunda allmänt: »Nu känner ej någon min skatt, var han finnes, om icke måhända en fågel» (. . Oödeig oldev TÖV firjöavQÖv rov éfiövj nhi]v el TIS ^ö' ÖQVIS). — Jfr för övrigt vett, vetta, vis, visa, viss, vite.
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Veta
NEO Uttryckslexikon
-
(du borde) veta bättre än (så)
(du borde) veta att man inte gör (så)
-
inte veta (sig) ngn levande(s) råd
inte veta vad man skall göra
-
vet hut!
du/ni bör skämmas
-
vet skäms!
du/ni bör skämmas
-
veta varken ut eller in
inte veta vad man skall göra eller tycka eller tro
format_list_bulleted Exempelmeningar
-
•
Han vet mycket om samhällsproblem, om politik.
-
•
Ibrahim utstrålar lugn och säkerhet, vet att föra sig i båda kulturerna.