Utforska synonymer och betydelser för råka
Betydelse:
råka substantiv
En svart kråkfågel i släktet Corvus, vanligen avsedd på arten råka.
svart kråkfågel
Benämningar på den svarta kråkfågeln råka och närstående fågelnamn som kan användas i allmän fågelkontext.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för råka.
råka verb
Att av en tillfällighet möta, träffa eller komma i kontakt med någon eller något; även att komma rätt på, hitta eller träffa något med precision.
möta eller stöta ihop med någon
Används när man råkar möta en person, stöta ihop med någon eller komma tillsammans med någon utan att det var planerat.
hitta av en slump
Används när man oväntat hittar eller råkar få tag i något; betonar tillfällighet i upptäckten.
träffa rätt eller drabba
Används om att träffa ett mål, pricka rätt, eller att något drabbar någon eller något.
Att av en slump eller tillfällighet komma att göra något; används ofta i konstruktioner där något sker oavsiktligt eller utan planering.
komma att göra något av en händelse
Används när någon utan avsikt eller planering hamnar i att göra något; ofta med hjälpverb eller infinitiv.
Att komma i ett visst läge eller tillstånd, eller att få något att hamna/falla på ett visst sätt.
Ingen betydelse angiven i underlaget; denna post behöver kompletteras med definition eller belägg för att kunna beskrivas säkert.
Ingen betydelse angiven i underlaget; denna post behöver kompletteras med definition eller belägg för att kunna beskrivas säkert.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för råka.
Råka i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Syn: Sädeskråka
-
Ex: Råka målet. råka på´, träffa, anträffa påträffa, finna,påhitta. Råka på ett lik i skogen. Jag råkade på honom, just som hantänkte gå ut. Jag kunde ej råka på dörrn. Arméerna råkade på hvarandra. Jag har råkat på ett vackert ställe i boken. (Fig.) Råka på ens tanka, finna, utgissa den.
-
Träffa hvarandra. Hvar råkaades vi sist? Vi råkaades pågatan. Vi råka snart igen. Farväl, tills vi råka!
Ex: Råka i fara, i nöd, i fattigdom, i skuld. råka i försåt, i enfälla, ett bakhåll. Råka i röfvarehänder. Råka i ens våld, i ens händer. Råka i slagsmål. Råka i olycka, i ledsamheter. Råka i onåd hos någon, förlora ens nåd. Råka i förakt, blifva föraktad. Råka i villfarelse, taga vilse, irra sig, göra sig irrigföreställning. Råka i tvist med hvarandra. Han råkade att bli öfverfallen, attfå stryk, att falla. Man kan lått råka att fela. Han råkade at stöta omkull glaset. Han råkade säga, att . . ., han kom at säga . . . Jagr-de få göromål, händelsen gjorde, att jag fick göromål. Jag råkade att komma dit, just då . . . Om han råkade dö. Han har råkat förtäragift, har händelsevis kommit att . . . Råka emèllan, händelsvis komma emellan något på et sätt, sommedför fara, smärta, skada. Råka emót, händelsevis stöta emot. Råka fast, händelsevis fastna; (fig. fam.) komma i en svårbelägenhet. Nu har ni råkat väl fast. Råka fö´r, se Råka út för. (Fam.) råka ihóp, händelsevis komma iträta, tvist, strid, slagsmål.Råka i´n i, händelsevis komma in i, t.ex.: Råka in i ett försåt. Råka út för, händelsevis träffa på enfiende, en fara. en obehaglig person, o. s. v. Råka ut för en bandit, en röfvare, en sjukdom, en olycka. Råka ut för elakt sällskap. Råka ut för elakt väder. Råka illa ut. (Ironiskt) Der råkade hanväl ut. 2) Hitta. Jag råkar icke dit. råka rätt. råka i´n, néd, úpp, & c.
Historik & ursprung för Råka
-
Verb
2. råka, verbet, fornsvenska rāka = senisl. ráka, norska raaka, danska rage (ud for noget), från medellågtyska rāken, träffa, nå, råka att, av raken, egentligen: sträcka (sig) ut till och den/det, besläktade med räcka och rak.
-
Substantiv
1. råka, substantiv, fågeln Corvus frugilegus, Dalin 1853 (även roka), Sv. Nilsson, motsvarande äldre nysvenska rook till exempel Lex. Linc. 1640, rockorne Linné Sk. resa 1751, roka Kalm 1753 (uppgivet som öländskt), Weste 1807, fornsvenska rōka, väl: råka, fornisländska hrókr, toppskarv, norska rōk det samma, danska raage, råka, medellågtyska rôk(e) det samma, fornhögtyska hruoh, hruohho, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) hróc (engelska rook), av urgermanska *hrōk- = indoeuropeiska *krog-, växl. med *krōk-, jämför grekiska krṓzō, kraxar, latin crōc(i)o det samma, litauiska krogiù, krokiù, grymtar, rosslar, och så vidare; jämför även indoeuropeiska *grēg- i kråka och *grak- i latin graculus, kaja, samt vidare under korp och ramsvart (till fornsvenska rampn, korp). Liknande, men ej nödvändigt 'besläktade' bildningar äro för övrigt fornslaviska krukŭ, korp, litauiska krauklỹs, kråka; jämför även gotiska hrûkjan, kraxa (av indoeuropeiska *krūg-), och fornisländska hraukr, toppskarv?, gotländska rauk, råka. — Den svenska formen med -å- är omstridd. Då fågeln väsentl. är sydskandinavisk, har svenska råka säkerl. ombildats av den skånska dialektformen råga (med å av ō; jämför klåg, klok, och så vidare); jämför Tamm Nord. stud. södra 28, som dock med orätt utgår från en i Skåne uppkommen försvenskad form av danska raage, som utvecklats ur rōkæ; som till exempel raabe ur rōpæ. Enligt Noreen V. språk 3: 126 skulle emellertid råka (fornsvenska rōka) ha utgått direkt från medellågtyska rôke, som inlånats efter den fornsvenska övergången av (europeiskt) ō till slutet ō, jämför till exempel kora (kåra) av medellågtyska kōren (av koren); äldre nysvenska rook vore i så fall en inhemsk form eller berodde på mycket tidigt lån. Men formen med -å- är alldeles för ung i riksspr. för att tillåta denna förklaring.
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Råka
NEO Uttryckslexikon
-
råka i olycka
bli gravid — om ogift kvinna
format_list_bulleted Exempelmeningar
-
•
Du har inte rakat dig på många dagar och du ser förfallen och utsupen ut.
-
•
Det förekommer bara att igelkotten äter döda ormar om den skulle råka hitta en.
-
•
Om man ska vara liten så är det ju faktiskt tur att man råkar vara flicka
-
•
43 år senare är Izieu samma idyll - en annan värld för en stadsbo. Vädret råkar vara detsamma.
-
•
Jag råkade honom vid en nattlig fest, då han var 60 år.
-
•
Efter badet skulle rummet rengöras noga och askan rakas ut från spisen.