Synonymer till jag
Utforska synonymer och betydelser för jag
— "Jag klarar det inte själv, kan du hjälpa mig?"
Betydelse:
— "det egna jaget"
jag pronomen
Pronomen som syftar på talaren eller skribenten själv, alltså den som säger eller skriver 'jag'.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för jag.
jag substantiv
Ordet används som substantiverad form för att beteckna det egna jaget, den egna personen eller identiteten; ofta i filosofisk, psykologisk eller mer allmän abstrakt betydelse.
Det egna jaget
Används när man syftar på personens inre jag, identitet, självkänsla eller individens samlade personlighet snarare än på den talande personen som grammatiskt pronomen.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för jag.
Jag i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Betecknar första personen. singularis jag tackar. jag för mindel tror, att . . . .
Ex: S. En annan j sjelf, som liknar eller föreställer en sjelf.Mitt, hans, hennes &c. andra jag, säges om en ganska älskadeller oumbärlig person. (Fil.) Jaget, det tänkande väsendet, andenhos menniskan.
Historik & ursprung för Jag
-
Pronomen
jag, yngre fornsvenska iagh, med gh av k i obet. ställning, av äldre fornsvenska iak (iæk, starktonigt) = fno., äldre forndanska iak, danska jeg; brytningsformer av urnord. *eka; med sidoformerna: fornisländska ek (-k), urnord. ek, ik, motsvarande gotiska, fornsaxiska ik, fornhögtyska ih (nyhögtyska ich), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) ic (engelska I), av urgermanska *ik, *ek = indoeuropeiska *egom, *eg, jämför grekiska egṓ(n), latin ego; ävensom sanskrit ahám (med indoeuropeiska gh) och motsvarande ord i armen. och slavo-balt. språk. — Om den urindoeuropeiska växlingen av g och gh jämför H. Petersson Heterokl. södra 15. — Jag, substantiv, jämför fornsvenska thænne ær suasom annar jak; under 1700-till (1730 och så vidare och ännu Weste 1807) nästan undantagslöst mask. (eller komm.): 'min andre Jag' och så vidare; och 1800 neutr. hos filos. förf. (särsk. B. Höjer) efter mönster av Kant och Fichte. Motsv. utveckling i danska; jämför latin alter ego, mholl. een ander ic, franska un autre moi-même (för språkkänslan mask. eller fem.), engelska another I, men the I i filosof. och psykol. användning N. Lindqvist Spr. och st. 20: l f. — Jfr för övrigt mig.
Källa: Hellquists (1922)