Synonymer till häck
Utforska synonymer och betydelser för häck
Betydelse:
— "han klipper häcken varje sommar"
Betydelse:
— "han kom till finalen på 110 meter häck"
Betydelse:
— "han har en snygg häck"
Tät rad av buskar eller annan plantering som fungerar som avgränsning, skydd eller prydnad.
Planterad avgränsning
Avser en häck som består av buskar eller liknande växter, ofta använd som stängsel eller trädgårdsinslag.
Hinder att ta sig över, särskilt inom friidrottens häcklöpning.
Fysiskt hinder
Avser häck som ett hinder eller en barriär som måste passeras.
Friidrottshäck
Avser häck i idrottslig kontext, särskilt som del av grenen häcklöpning.
Gallerformad eller spjälad konstruktion, till exempel bur, låda eller inhägnad.
Spjälad konstruktion
Avser äldre eller fackspråklig betydelse där häck betecknar en bur, spjälkonstruktion eller gallerverk.
Sjöterm för den bakre delen av ett fartyg.
Fartygets akterparti
Används i sjöfart om den bakre delen av ett fartyg eller en båt.
Vardagligt ord för stjärt eller rumpa, alltså kroppens bakre del.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för häck.
Häck i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Utefter väg, gågn, mur, vägg och s.verb löpande rad af tätt planterade, vanligtvis jemnhöga och jemnklippta träd eller buskar; även sådan hägnad på fältet. Planter,a klippa en häck - Bildar åtskilliga sammansättningar, såsom: Syren-, Afvenbokshäck, med flera
-
Stege på sidorna af en hö- eller packvagn.
-
Ett slags galler af spröten ofvanför krubborna i ett stall, hvariom höet lägges för hästarna.
-
Med spröten eller galler kringstängd plats, der fåglar hålla instängda för häckning
Historik & ursprung för Häck
-
Substantiv
3. häck (fågel-), se följ.
Se även: häcka 1
-
Substantiv
2. häck, foderhäck (och 1645), vagnshäck (1676), jämför (?) fornsvenska hek (se Sdw.) = danska hæk, foderhäck; från lågtyska hek, grind, halvdörr, vagnshäck med med = angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) hæc, hæcc-, grind, halvdörr (engelska hatch); av urgermanska *hakja-, *hakjō-, möjl. till hake: egentligen: något upphakat eller uppfäst?
-
Substantiv
1. häck, av buskar och dyl., Rålamb 1690 = danska hæk, från nyhögtyska hecke, av fornhögtyska hecka = medellågtyska hege, medelengelska hegge (engelska hedge), av urgermanska *haᵹjō-, avledning av hag-; se hagtorn, hage och hägg.
Se även: hag-
Källa: Hellquists (1922)