Utforska synonymer och betydelser för haj
Betydelse:
Betydelse:
haj (vard.)
Vardagligt ord för en skurk, lurendrejare eller hänsynslös person; ofta om någon som utnyttjar andra eller beter sig tvivelaktigt, inte om djuret haj.
skurk
Används om en brottsling eller allmänt oärlig person, ofta med betoning på slughet eller hänsynslöst beteende.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för haj.
haj
Den marina rovfisken haj; används om själva djuret och arterna inom hajfamiljen.
En person som uppträder rovlystet, ohederligt eller exploaterande; i vardagligt bruk också om en mycket skicklig expert inom ett område.
ohederlig eller rovlysten person
Används nedsättande om någon som lurar, utnyttjar eller drar fördel av andra.
vardagligt: skicklig expert
Informellt om en mycket kunnig eller duktig person inom ett visst område.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för haj.
Haj i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Slägte af de Tvärmunta fiskarna, med gällock på sidorna,broksbågar i stället för käftar, skulderbenen löst hängande iköttet, skinnet slätt, utan sköldar eller taggar, munnen tättbesatt med rörliga, skarpa, mångspetsiga tänder, benen blott brosk,stjerten tjock, huden läderartad och tätt belagd med hvass ochhårda fjäll, köttet segt och osmakligt. Squalus. Bland hithörande arter, som äro de glupskaste af hafvets rofdjur, märkas: Katthaj, Hammarhaj, Hvithaj, Håmar, Pigghaj, Såghaj, Hästhaj,Släthaj, Håbrandshaj, Jättehaj, hvilka ses på sina ställen.
-
En eller två rader af personer, som gå, marschera eller ärouppställda på en plats i och för en ceremoni. Göra, formera h.Soldaterna voro uppställda i haj - En och annan har börjat skrifva
-
Förskräckt. Blifva haj
Historik & ursprung för Haj
-
Adjektiv
3. haj, adjektiv, förskräckt, Spegel 1712, jämför finl. hajji det samma; möjl. av finskt urspr. (jämför Saxen Sv. lm. XI. 3: 120) eller kanske att föra till äldre svenska haj ss. interj., till exempel Kolmodin Qv-sp., Almqvist. — I äldre tid någon gång attributivt, till exempel en haj natur Hallman; 1706: haij vid, rädd för.
-
Substantiv
1. haj, fisk, 1674: then Fisk Hayen, 1685: haije; från holl. haai (> nyhögtyska hai och så vidare), i sin tur från nord. språk; jämför fornisländska hár (med nasalvokal), svenska dialekt hå Bohuslän, haj; väl egentligen = fornisländska hár, årtull, svenska dialekt hå; enl. Liden Upps.-stud. södra 90 f. urgermanska *hanha-, motsvarande sanskrit çankú-, spetsig påle, men även: ett visst vattendjur; i så fall med en betydelseöverföring från 'påle, träkloss, käpp och dyl'., som är ytterst vanlig i fisknamn. En avledning av *hanha- föreligger i svenska dialekt häl, träplugg - fornsvenska hæl, fornisländska hǽll, påle (*hanhila-). Då emellertid den urgermanska roten hanh- synes haft grundbetyd. 'vara spetsig, hake och den/det', kunde också tänkas, att fisknamnet syftade ej på kroppsformen eller dyl. utan på de spetsiga tänderna (jämför gädda).
-
Substantiv
2. haj eller hä, dubbel rad, häck, av franska haie det samma, i sin tur från urgermanska (se hage).
Källa: Hellquists (1922)