Utforska synonymer och betydelser för fader
fader (el. far)
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för fader.
Fader i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Så kallas en man i afseende å han med en qvinna sammanaflat.
Ex: Benämningen bibehålles äfven, sedan barnet uppväxt och kommit till ålder. En ö m, god, hård, onaturlig fader Vara, fader till flera barn. Hvad är hans fader? Barn! vörden edra fäder. En lycklig fader, som har friska, välartade barn.Naturlig, fader, hvars är oäkta. Vara för någon i faders ställe, som en fader vårda sig om någon.Från fader till son, genom arf från far till son, flera slägtleder igenom- För denna bem. brukas ordet,i dagligt tal och samtalsvis, vanligen sammandraget till Far, men ej i den mera vårdade och högtidliga stilen. För häraf sammansatta ord brukas den sammandragna formen vanligast i alla sådana, som utmärka ett slägtförhållande, t. ex. Farfar, Farbror, o. s. v. Bildar sammansättningarna Familjefader, Ättfader, Stamfader.
-
Brukas äfven stundom li fråga om djurhanar, isynnerhet hästar, hundar och nötkreatur.
Ex: Sammandrages i denna bem. icke gerna.
-
Säges ofta förkortnigsvis i st.
Ex: fader Styffader, Fosterfader, Svärfader, och sammandrages då i dagligt tal till Far (Styffar, &c.).
-
Säges om Gud såsom alla lefvande varelsers skapare.
Ex: Gud är alla menniskors fader, besynnerliga deras som tro. Vår himmelske fader Gud Fader, första personen i gudomen. -Sammandrages i denna bem. icke
-
Titel, som i katolska länder gifves medlemmarna utaf andliga ordnar.
Ex: Fader Andreas. Fader portvaktaren i ett kloste. Den helige Fadren, Katolikernes benämning på¨påfven. Kära far kallas ännu på många orter af allmogen pastorn i församlingen. - Sammandrages i denna bem. icke, lutom i sistnämde uttryck. - Hit hör sammansättningen Biktfader.
-
Ex: H. är en fader för sina soldater. Han är en fader för sitt folk, för de fattige. - Sammandrages i denna bem. ofta. - Hit hör sammansättningen Landsfader.
-
Upphofsman, grundare, stiftare, beskyddare, upphof, källa.
Ex: Herodot är historiens fader Carneille var franska teaterns fader Gustaf III var svenska vitterhetens fader Barmhertighetens fader, ljusets fader, Gud. (Bibl.) Lögnens fader, djefvulen. - Sammandrages i denna bem. icke.
-
Säges om och till äldre manspersoner af ringare stånd, då de äro eller varit gifta, isynnerhet om de tillhöra allmogen.
Ex: Fader Jonas i Stenhagen. God dag, fader Per! - Sammandrages i denna bem. sällan.
-
Förfäder.
Ex: Sådant var bruket hos våra fader Samlas (fam. vandra, gå) till sina fader, dö.
-
Kyrkans feminin ,
Syn: Kyrkofäder
Historik & ursprung för Fader
-
Substantiv
fader, fornsvenska faþir = fornisländska faðir, gotiska, fornsaxiska fadar, fornhögtyska fater (nyhögtyska vater), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) fæder (engelska father), av urgermanska *faðer = indoeuropeiska *pətér (*patér) : latin pater, grekiska patḗr, sanskrit pitár, armen. hair, tokar. päcar, forniriska athir (med p-bortfall); en urgammal indoeuropeisk bildning av barnspråkets pa (jämför pappa) med avledning -t(e)r, som tjänar att uttrycka relativa begrepp och egenskaper (fader ~ moder, öster ~ väster, latin noster, vår ~ vester, eder, och så vidare). — Den analogiska pluralis-formen farar i vissa svenska dialekt och i äldre nysvenska motsvaras av fornsvenska pluralis fadhrar. — Far (= yngre fornsvenska) har uppkommit i obetonad ställning. — Jfr fäderne. Gå till sina fäder, efter l Mos. 15: 15, om Abraham. — I gotiska (Ulfilas bibel) ersättes det blott en gång uppvisade fadar av barnordet atta (till och med i bönen Fader vår), jämför de obesl. latin och grekiska atta med flera — Farfar, fornsvenska faþurfaþir (till genit. faþur) = fornisländska fǫðurfaðir; danskan har i stället numera bestefar; jämför nyhögtyska grossvater (till gross, stor). I fornisländska även afi, farfar (möjl. besläktade med latin avus det samma), och i fornhögtyska ano (av barnspråksstammen an-, jämför latin anus, gammal kvinna, grekiska annís, mormor, och så vidare).
Källa: Hellquists (1922)