Utforska synonymer och betydelser för fäkta
Betydelse:
Betydelse:
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för fäkta.
Fäkta i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Strida med vapen. feminin tappert emot fienden.
Ex: Fäkta för fäderneslandet. Fäkta sig frám, igènom, fäktande bana sig iväg.
Syn: , Strida
-
Efter fäktkonstens reglor brukar värja, sabel, bajonett, och så vidare, antingen i verklig strid eller blott för öfning.
Ex: Fäkta med någon i duell, på värja, sabel. Han går och fäktar hos fäktmästaren. Fäkta väl. Fäkta emot någon.
-
Göra häftiga rörelser och åtbörder med armarna, likasom då man fäktar. feminin med händerna, med armarna.
Ex: Fäkta emót, streta emot, anstränga sig af alla krafter, för att emotstå.
-
Ifrigt anstränga sig, uppbjuda alla krafter, för att vinna någonting.
Ex: Fäkta efter något, på det ifrigaste eftersträfva, göra allt, för att vinna något. Fäkta för födan, anstränga sig på allt sätt, för att vinna sitt uppehälle.
Syn: Sträfva
Historik & ursprung för Fäkta
-
Substantiv
fäkta = yngre fornsvenska = danska fægte, från medellågtyska vechten, slå med armarna, fäkta = fornhögtyska fehtan (nyhögtyska fechten), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) feohtan. Av omstritt ursprung: kanske snarast (med övergång till e-serien) av ett urgermanska *fuhtan, pret. *faht (jämför verbet träda och tråda), besläktade med latin pugnus, knytnäve (vartill pugnāre, strida, vartill pugna, strid), grekiska pýx, med knytnäven, och så vidare (väl till pungere, sticka; se punkt); jämför Osthoff Parerga södra 369 f. Dock äro även andra möjligheter tänkbara.
Se även: träda
Källa: Hellquists (1922)