Synonymer till trasa
Utforska synonymer och betydelser för trasa
Betydelse:
— "tiggaren var klädd i trasor"
— "Vilken fin klänning! – Äsch, den där gamla trasan!"
trasa substantiv
En trasig eller sönderriven bit tyg; ett slitet tygstycke, ofta utan egentlig användbar form.
sönderrivet tygstycke
Används om en sönderriven, sliten eller oregelbunden tygbit, ofta i betydelsen en resterande tygremsa.
klädesplagg
Används vardagligt nedsättande om ett klädesplagg, särskilt ett klänningplagg, som anses fult, illa sittande eller obetydligt.
En mindre bit tyg som används praktiskt, antingen som allmän tygbit eller som rengörings- eller putsduk.
fotbollsliknande boll
Vardagligt och bildligt om en boll i fotboll; användning där trasa syftar på själva fotbollen i sporten.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för trasa.
trasa
En bit tyg, ofta gammal, utsliten eller trasig, som kan användas som lapp, rengöringsduk eller omaterialiserad tygrest. Ordet syftar här på själva tygstycket, inte på handlingen att förstöra något.
lapp- och tygrest
Används om en liten eller sliten bit tyg, särskilt när den fungerar som rest, lapp eller enkel duk. Vanligt i vardagligt språk när man menar ett enkelt tygstycke av begränsat värde.
repa/putstrasa
Avser en trasa som används för att torka, putsa eller rengöra ytor. Kontexten är praktisk användning i hem, verkstad eller städning.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för trasa.
Trasa i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Afslitet elle söndesliet stycke af klädesplagg. En hög afgamla trasasor.
Ex: Trasa att torka med. Slita sönder i trasasor. Falla i trasasor. Hansrock är i trasasor, mycket trasig. Gå i trasasor, vara trasigt klädd. - Har sammansättningarna Klädtrasa, Disk-, Torktrasa, m. fl.
-
Ta. sö`nder, slita sönder i trasor.
Historik & ursprung för Trasa
-
Substantiv
trasa, substantiv, L. Petri 1555: trasor pluralis; förr såsom i dialekt ofta trase med; från Finnl. (1623) även träsa = norska trasa f., trase med, danska dialekt trase, jämför svenska dialekt, norska tras n.; besläktade med sloven. drásati, rispa upp, upplösa, tjeckiska: kratsa, rispa och den/det, drasta, trasa med med, lettiska draska, trasa, och så vidare, till en utvidgning av indoeuropeiska der, slita, riva, klyva (se för övrigt tära); jämför Persson Indog. Wortf. södra 779 n. 1. Alltså med samma betydelse-utveckling som i till exempel grekiska rákos n., trasa, besläktade med sanskrit vr̥kná-, sönderriven, och så vidare; eller grekiska lakís, latin lacinia, besläktade med latin lacer, sönderriven och den/det Jfr trassla. — Trashank, och 1800, liksom slarvhank bildat som danska sladderhank, pratmakare (även i svenska, till exempel O. Högberg 1912), väl till lågtyska Han(n)ke, egentligen diminutiv till Johann(es) (jämför svenska familjen. Henschen till Hans), i till exempel Hanke un alle Mann, kreti och pleti, liksom svenska sladder-, slarvhans med flera till Hans; jämför dock svenska dialekt jämmerhank, som jämrar sig utan anledning, slamphank, slarver, och norska hank, svag och mager person, som ej kunna skiljas från verbet hanka. Jfr Hjelmqvist Förn. och familjen, södra 119 n. 1.
Källa: Hellquists (1922)