Synonymer till skända

skända, i äldre nysvenska även: svära och förbanna, fornsvenska skynda (ipf. -de), vanära, fördärva, skända = danska skeende, även: banna, gräla, från medellågtyska schenden, skända och den/det, av fornsaxiska skendan = fornhögtyska scentan (nyhögtyska schänden), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) scendan, av urgermanska *skanÖian, egentligen: bringa skam över, avledning av ett substantiv motsvarande gotiska skända, skam, medellågtyska, holl., nyhögtyska schande. (fornhögtyska scanta), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) scand, av urgermanska *skanÖö av *skam-dö till skam; jämför till övergången -nid- > -no- under h i n d, rån d, sand och sund. På samma sätt är skämma avlett av skam och fornsvenska *skcemda i skcemdan, skam, av fornsvenska skcemd (i sammans.) = fornisländska skemd, skymf, vanära, av urnord. *skammipö (till skämma som nä m (n) d till nämna och så vidare). Jfr till bildning och betydelse-utveckling även häda. Övergången från böjningen skoende (ännu till exempel Spegel 1685) till skändade är densamma som i till exempel flöda, häda, härda, möda, mörda, skynda, vörda; om de på stamslutande -t se törsta. - Skänd-lig, fornsvenska skwndeliker, från medellågtyska schend-lich = nyhögtyska schändlich; danska skcendig från medellågtyska schendich.