Synonymer till ruff
Utforska synonymer och betydelser för ruff
Betydelse:
Betydelse:
ruff adjektiv (reklamspr., vard.)
I reklamspråk och vardagligt bruk används ruff som ett adjektiv för något som är grovt, enkelt, rått eller oslipat till sitt uttryck, utförande eller utseende. Ordet kan också syfta på något som känns som ett utkast eller en preliminär, ofärdig version.
Grov och enkel
Används om något som är okomplicerat, enkelt eller saknar förfining; ofta om stil, material eller uttryck som medvetet är rått eller spartanskt.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för ruff.
ruff substantiv
En mindre kajuta eller ett litet däckshus på en båt, alltså ett mindre inbyggt utrymme eller överbyggnad ombord.
litet utrymme ombord
Avser den lilla inbyggda platsen på ett fartyg eller en båt, ofta använd som hytt, kabin eller mindre kajuta.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för ruff.
ruff substantiv
Ett regelbrott eller ojust agerande i spel och tävling, särskilt i bollsporter; används om en foul eller ett otillåtet spelmoment.
regelbrott i spel
Används om ett otillåtet drag eller en överträdelse av spelreglerna, särskilt i sport och andra former av tävlingsspel.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för ruff.
ruff substantiv
Den oklippta, grova delen av en golfbana utanför fairway, där gräset är högre och slaget svårare.
golfens oklippta gräsyta
Används om den grova delen av banan utanför fairway i golf, där bollen ofta ligger svårt till.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för ruff.
Ruff i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Ett på ett mindrre fartygs däck uppfördt rum åt besättningen.
-
Ha ruff i sig, vara verksam, driftig, rask.
-
Ett slags kajuta på större segelbåtar.
-
Ett med fönster försedt tak på en duylik kajuta.
Ex: - 49 En förhöjnig med fönster i, öfver nedgången till nåot visst rum i ett fartyg.
Historik & ursprung för Ruff
-
Substantiv
1. ruff, å fartyg, Tersmeden 1734, i sht förr även roff; jämför roof Rajalin 1730 = danska ruf, från medellågtyska rûf, rôf, ruff, skyddstak, lock med med, eller holl. roef = fornfrisiska hrôf, tak, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) hróf (engelska roof), med, motsvarande fornisländska hróf n., skjul för fartygsbyggnad, i fno. även: hustak, östsvenska dialekt ro, tak på stolpar, av urgermanska *hrōfa-; av omstridd härledning: sammanställt bland av med iriska cró, stall, fårfålla och den/det, av indoeuropeiska *krāpo-.
-
Substantiv
2. ruff, drift, fart, E. Carlén Rosen på T. 1842 = danska ruf : i en ruf, inom ett ögonblick, från lågtyska in (d)en ruff det samma, östfrisiska, ruff, snabb rörelse med med; till lågtyska ruffen, hastigt gripa, lycka (jämför nysvenska i ett ryck); besläktade med roffa och rov.
Källa: Hellquists (1922)