Synonymer till grina

verb

Utforska synonymer och betydelser för grina

Verb

Betydelse:

gråta

Betydelse:

skratta

Betydelse:

le eller grimasera
1

Att gråta, ofta högljutt eller klagande.

Gråt och snyftningar

Tjuta, böla och snyfta ligger nära denna betydelse. Kritik, recension och anmälan verkar inte höra till betydelsen och kan vara felaktigt placerade i gruppen.

2

Att le eller skratta brett, ofta synligt och ibland ljudligt.

Le och skratta

Uttryck för att le eller skratta; flina ligger närmast betydelsen att grina brett.

3

Att förvrida ansiktet och göra en eller flera miner.

Ansiktsgrimaser

Handlingar där ansiktet förvrids eller formas till miner.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för grina.

auto_stories

Grina i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Förvrida ansigsdragen, antingen frivilligt eller ofrivilligt, antingen såsom tecken till smärta, lidande, obehag, missnöje ,eller af hån, gäcker.

    Ex: Grina illa. Grina åt någon. Grina út, se Utgrina.

    Syn: Grimasera

  • Visa tänderna, på ett hotande sätt. Säges isynnerhet om hundar. Hunden grinade mot honom.

  • pop. o. fam.

    Skratta med långt uppdragen mun, skratta högt på ett sätt, att ansiet dervid vanställes.

    Syn: Skratta

  • pop. o. fam.

    Gråta högt och med förvridande af anletsdragen.

    Syn: Gråta

  • pop. o. fam.

    Vara uppsprucken, ej sluta tätt till.

history_edu

Historik & ursprung för Grina

  • Verb

    grina, till exempel Burens och 1600 = fornisländska grína, norska grina st. verb, danska grine, medellågtyska grînen, fornhögtyska grînan (nyhögtyska greinen) i ungef. samma betydelse: förvrida ansiktet till sura miner, gråt eller skratt; jämför angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) gránian (engelska groan), stöna, klaga, av *grainōn. Väl egentligen samma ord som svenska grina, ej sluta tätt till och dyl. = norska grina, danska grine det samma (om söm och dyl.); med grundbetyd.: gapa, till exempel i uttr. grina som en solvarg. Härtill med avljud: gren samt fornisländska greina, -nd-, åtskilja med med, som kan vara kausativum till grina, men även denominativt. Jfr till betydelse-utv. gapa. Se till exempel W. Cederschiöld Fil. samf.:s i Göteb. minnesskr. södra 71. Ordet är rotbesl. med svenska och norska dialekt grisa, grina och dyl.; i övrigt dunkelt; jämför sanskrit hrī, skämmas (egentligen: förvrida ansiktet?). — Jfr grätten.

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för grina

Korsordslösningar för grina