Synonymer till buss

substantiv [bus:]

Utforska synonymer och betydelser för buss

Betydelse:

ett fordon med plats för många människor

— "en buss med turister"

— "de tog bussen in till stan"

buss adjektiv

Används om ett förhållande eller en stämning som är vänlig, godmodig och präglad av vänskap.

i vänskapligt förhållande vänskaplig vänligt sinnad god

vänskapligt förhållande

Avser att två personer eller parter står i ett vänskapligt, gott och personligt förhållande till varandra.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för buss.

buss substantiv

1

Motoriserat kollektivtrafikfordon avsett för befordran av passagerare, vanligen på väg och i linjetrafik eller beställningstrafik.

omnibus busslinje

kollektivtrafikfordon

Används om själva fordonet i allmän passagerartrafik, särskilt linjebuss eller omnibus.

2
åld.

Äldre eller historisk betydelse där buss syftar på en person i militär eller sjömiljö, närmare bestämt en soldat eller en sjöman.

krigsbuss soldat karolin

soldat

Syftar på en krigsman eller soldat, ofta i äldre eller historiserande språkbruk.

sjöbuss sjöbjörn sjöman

sjöman

Syftar på en sjöfarare eller sjöman, i äldre språkbruk och ofta med historisk eller dialektal prägel.

3

En klump eller ett stycke tuggtobak, särskilt en mindre portion som kan hållas i munnen för tuggning.

pris mullbänk stycke tuggtobak tuggbuss

tuggtobak

Benämning på en bit eller portion tobak avsedd att tuggas; ofta i äldre eller vardagligt språkbruk.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för buss.

auto_stories

Buss i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Rask, tapper, modig karl. Carl XII:s bussar.

  • Litet stycke af något, som man låter ligga i munnen, för att tugga på En buss tobak. Brukas nästan endast i denna sammanställning. Bildar sammansättningarna Tobaksbuss, Tuggbuss.

  • Syn: Hjulbössa

history_edu

Historik & ursprung för Buss

  • Substantiv

    1. buss, krigsbuss, kamrat, vän (i goda eller såta bussar), 1609 i betydelse 'vän', 1622: en retskafvens bus, blifva bussa, dvs. såta vänner, Chronander Surge 1647, äldre nysvenska även busse och någon gång burs och 1700; från lågtyska burs, buss = nyhögtyska bursch(e), kamrat, gosse, av medellågtyska, medelhögtyska burse f., sällskap, matlag, studenthem (jämför betydelse-utvecklingen av gesäll ävensom av kamrat, av italienska camerata, sällskap, till kammare); av mlat. bursa (svenska börs), pänningpung, kassa. — Ordet skrives i början av 1700-till någon gång även busar (om soldater), jämför till exempel buse om betjänt hos O. v. Dalin och 'krögarns raska busar' hos Bellman, ävensom svenska dialekt buse, stor stark karl, och hamnbuse under buse; möjl. dock ett annat ord. — Härtill i äldre svenska även fem. bussa.

    Se även: i goda

  • Substantiv

    2. buss, tugg-, till exempel Wallenberg (betel-), Bellman, motsvarande norska buss, litet avskuret stycke, stump, väl till svenska dialekt but, klimp, fornisländska butr (bútr?), stump, till roten i bösta (jämför även bautasten), alltså av indoeuropeiska *bhud-to-, det avhuggna (liksom till exempel viss av indoeuropeiska *u̯id-to-); se buse, butta, butter.

    Se även: bösta

  • Interjektion

    3. buss, interj., ljudhärmande. — Härtill bussa (hundar och den/det).

    Se även: bussa

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för buss

Korsordslösningar för buss