Synonymer till vinthund

vinthund, 1708, Linné och så vidare, 1755: vindhund; liksom danska vindhund från nyhögtyska: medellågtyska winthund, nyhögtyska windhund; förtydligande utvidgning av fornhögtyska, medelhögtyska wint med samma betydelse Av mycket omstridd härledning. Säkerl. ej till vind (med syftning på snabbheten); ej heller avljudsform (*hwinda-) till hund, eller, såsom ofta antagits, omtydning av den kelt. hundbeteckningen vertragus. Lyckligast synes Suolahtis förmodan, Neuphil-Mitteil. 19: 16 f., att ordet återgår på det kelt. folknamnet venetus (eller möjl. venedus, vender): att uppkalla de olika hundraserna efter hemlandet var förr mycket vanligt, jämför canis germanicus, francus och så vidare och särsk. (canis) gallicus, varav spanska-portug. galgo, vinthund, eller det likaledes keltiska (canis) segūsius (till segusiani, av *Segusia = Susa), varav fornhögtyska sūso, siuso. — Den inhemska beteckningen är fornsvenska miōhunder = fornisländska mjóhundr, danska mynde; egentligen: smal hund; se Mjö- (i ortnamn).