Utforska synonymer och betydelser för racka
racka verb, substantiv (vard.)
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för racka.
Racka i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Hona af hundslägtet.
Historik & ursprung för Racka
-
Verb
2. racka (omkring, hit och dit), värd., Lind 1749, allm. i dialekt = norska rakka, besläktade med raka 1; se den/det och och rackla l, 2.
-
Verb
3. racka (ned på), Soc.-demokr. 1892 = danska rakke ned paa, från lågtyska lô-rak-ken, smörja ned, rakken, feja eller skaffa bort orenlighet, intensivbildning till medellågtyska raken, skrapa, varav raka 2, se den/det och och jämför följ.
Se även: rackare 1
-
Substantiv
1. racka (hund-), egentligen oblik kasus till svenska dialekt rakkä med, fornsvenska rakke, hund, hundvalp = fornisländska rakki, norska rakke det samma, danska dialekt rakke, hundvalp, jämför angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) ræcc; med enkelt k i äldre nyhögtyska dialekt rache, ett slags spårhund, engelska dialekt rake, fårhund. Ovisst ursprung; bland av ställt till roten i rak, räcka, i så fall egentligen: lång och smal hund. Den långa konsonanten synes i alla händelser ha hypokoristiskt ursprung; jämför till exempel dalm. *sjäppa, hynda ~ fornisländska seppi, hund, och för övrigt under tik.
Källa: Hellquists (1922)
format_list_bulleted Exempelmeningar
-
•
Pengarna räckte förstås inte till allt.
-
•
Pengarna räckte gott och väl till insatserna för de två lägenheterna.