Synonymer till tecken
Utforska synonymer och betydelser för tecken
Betydelse:
— "han gjorde tecken åt henne att stanna"
Betydelse:
— "kinesiska tecken"
— "matematiska tecken som + och –"
— "han försökte tyda tecknen som var inristade i stenen"
Betydelse:
— "den sjuke visade tecken på förbättring"
— "hon började visa tecken på trötthet efter halva loppet"
Tecken i betydelsen kroppslig eller visuell markering som används för att ge ett budskap eller styra någons uppmärksamhet.
Tecken i betydelsen grafisk, språklig eller konventionell markering som står för något eller identifierar något.
symbolisk markering
Används om symboler, märken och andra tecken som representerar, betecknar eller utmärker något.
zodiakalt tecken
Används om tecken i astrologisk eller astronomisk betydelse, särskilt stjärnbilder i zodiaken.
Tecken i betydelsen något som visar, antyder eller förebådar ett tillstånd, en utveckling eller en händelse.
indikation på något
Används om synliga eller påvisbara tecken som tyder på ett tillstånd, en egenskap eller ett skeende.
Tecken i betydelsen något som sätter sin särskilda prägel på något eller fungerar som igenkännande kännetecken.
prägel och stämning
Används om den allmänna ton eller stämning som kännetecknar en tid, miljö eller framställning.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för tecken.
Tecken i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Ex: Tecken på en sjukdom. Gifva intet tecken till lif. Till tecken afvänskap. Till ett tecken af sin bevåghenhet. -2) Yttre handling eller rörelse, eller något yttre föremål, hvarigenom man gifver en anantillkänna, hvad man tänker eller hvad manvill. Jag gaf honom tecken att gå. Gifva tecken till utfall.
-
Något som bebådar en kommande händelse.
Ex: Tecken till regn. Tecken till faa, till en sjukdom, till bättrig. Godt, elakt.tecken, hvad som bebåda något lyckligt, olyckligt. Det är ett elakt tecken för honom.
-
Syn: Sinnebild
-
Syn: Himmelstecken
-
Ex: Tecken och unde. tecken i sol och måne.
-
Syn: Lufttecken
Historik & ursprung för Tecken
-
E
tecken, fornsvenska tēkn = fornisländska teikn, danska tegn, gotiska taikn (i betydelse 'vittnesbörd'), fornsaxiska têkan, fornhögtyska zeihhan (nyhögtyska zeichen), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) tác(e)n (engelska token och väl även fornisländska tákn), av urgermanska *taikna- n. (jämte gotiska taikns f., i-stam, i betydelse '(jär)tecken'); besläktade med te 1, visa (av urgermanska *tīhan); bildat som fornsaxiska fêkan n., bedrägeri, fornhögtyska feihhan, av urgermanska *faikna- till gotiska faih det samma Enl. somliga dock till en med indoeuropeiska dik växlande rotform dig, jämför latin digitus, finger, som emellertid kan utgå från ett dicitus (se Walde med litter.); sammanställningen med indoeuropeiska dik kan för övrigt upprätthållas genom antagande av en kompromissform mellan ett *taikk- av *taiᵹná- och en icke assimilerad form på -n. Om det besläktade finska lånordet taika, tecken, se te 1. Jfr även teg, tå 1. — Gotiskan har i betydelse 'tecken' ett ej säkert tolkat -tani i fauratani, järtecken. — I trötthetens tecken och den/det, tidnings- och modeuttryck från 1890-till, efter nyhögtyska förebilder (im zeichen der gans, der verkehr och så vidare), särskilt allmänna från början av 1900-till Se förf. Namn och titlar södra 20. — Tecken och under, efter bibeln, Vish. b. 8: 8, 10: 16, Ap.-g. 2: 22 med flera
Källa: Hellquists (1922)