Synonymer till storm

2. storm, vard., beteckning för 'cylinderhatt, hög hatt', förkortning av stormhatt i samma betydelse, till exempel N. P. Ödman 1882, C. R. Nyblom; egentligen skämtsam användning av samma ord som beteckning för en militär huvudbonad, urspr, begagnad vid stormning. Jfr (?) nyhögtyska sturmer, förr bland av 'mycket stor trekantig hatt' (studentspr.). — Hit hör också växtn. stormhatt, Aconitum, särsk. A. napellus, Franckenius 1659 = danska stormhat 1648 och så vidare, nyhögtyska stiirmhnt; efter det hjälmlikt välvda övre blombladet. Jfr även äldre och yngre nysvenska blåhatt, munkhatt, -mössa, hjälmört (till exempel 1640), svenska dialekt polska hättor Ska., nyhögtyska eisenhutlein och så vidare, ävensom norska tyr(s)hjelm.

1. storm, fornsvenska stormber, även: oväsen, strid, anfall = fornisländska stormr, fornsaxiska, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100), engelska storm, fornhögtyska, nyhögtyska slurm, av urgermanska *sturma-, m-avledning till urgermanska stur- i fornisländska styrr, larm (av *sturja-), svenska dialekt sturi, oro, och så vidare (se för övrigt störa), bildat som till exempel dom, dröm, söm. Från urgermanska språk: italienska stormo, träffning, strid; alltså väl en gammal betydelse hos ordet. — Däremot enl. H. Möller NTfF 4 R 8: 68 till ett indoeuropeiska sr- > urgermanska stnr-. — I gotiska skura windis (se skur). - Avledn.: storma = fornsvenska (även i betydelse: storma en fästning), norska = danska storme; jämte urgermanska *slurmian i fornisländska, norska styr ma, nyhögtyska sturmen, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) styrman och så vidare — Hit hör bland av landstorm, Dagl. Alleh. 1808 (om finska kriget), efter nyhögtyska landsturm. — Stormhatt, se följ.

Se även: storm 2