Synonymer till stad

1. stad, i vissa användning inhemskt, i andra lånat, motsvarande fornsvenska staper med, ställning, stånd, stannande; ställe, ort, stad med med = fornisländska staör ungef. det samma, norska stad, ii. danska stad, sled, danska stcd (n.), med e från pluralis, möjl. på grund av inflytelse från l nyhögtyska, gotiska släps (geni till stadis), fornsaxiska stad och stedi f., medellågtyska stat (-rf-, och stede; jämför ståthållare), fornhögtyska stat (nyhögtyska stadt och stält i till exempel anstått), fornhögtyska stali, medelhögtyska stele (nyhögtyska ställe), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) stede med; i allm.: ställe, plats, i medelhögtyska, nyhögtyska och medellågtyska även: stad, vilken betydelse från medellågtyska och nyhögtyska inkommit i svenska; jämför by och uppstad. Av urgermanska *stadi- = indoeuropeiska *st(h)9ti- = sanskrit slhiti-, stående, ställe, fasthet, grekiska stdsis (med s av t som i basis = bas 4), latin statim, strax, egentligen: på stället (till *stati-; se nedan); jämför latin status, ställning (varav stat l, 2 och ståt). - Det inhemska stad kvarlever i uttr. var och en i sin stad, i någons stad och ställe, i bostad (fornsvenska b östaper = fornisländska båsladr och så vidare), gödselstad samt i en mängd ortnamn (se -stad 2; dock icke i en del stadsnamn på -stad). - Sv. dialekt på stan, strax, på stället, motsvaras av fornisländska d stadinn, danska paa stedct, medellågtyska uppe (der) slede, medelhögtyska uf der stele (men nyhögtyska au f der slelle). Jfr fornsvenska i stadh = fornisländska i staÖ, äldre danska i stad, medelhögtyska in stele', jämför latin illico det samma, av in loco (till locus, ställe; se lokal), ävensom latin statim, strax (egentligen ackus. av ett med stad e ty m öl. identiskt *stati-, med utvidgningen statio = station), och spanska luego det samma (av latin loco). Se för övrigt åstad. - Härjämte en neutral och maskulin a-stam: urgermanska * släpa- = fornsvenska stadh, sjö-eller åkant, svenska dialekt stad (även f.), norska siad n. och med, fornsaxiska stath med, strand, fornhögtyska siad n. (och stado med; jämför nyhögtyska geslade), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) stced med och n., gotiska släp n. (jämför under Stedingk), ett allmänt urgermanska ord; vidare: en luö-stam: urgermanska *stapwö- = fornisländska stod (genit -var) f., landningsplats (jämför under stanna), ävensom ett urgermanska adjektiv *släda-, stående fast, varom under städja. - Närmast avlett av detta adjektiv är väl fornsvenska stapi, ställning eller fot för stockkupa = gotiska -stapa i lukarnastapa, ställ för oljelampa, etymol. identiskt med fornisländska stadi, stack, norska siade det samma Fht}^. stado, strand (jämför nyhögtyska gestade) är en /?-stamsutvidgning av likbetyd, fornhögtyska stad j = gotiska släps. - Stadfästa, fornsvenska stap-fcesta = fornisländska stad festa, danska stadfceste, äldst: j fästa vid ett bestämt ställe; till fornsvenska slap-I faster och så vidare, fäst vid ett bestämt ställe, stadig, fast. - Stadshus, Spegel 1712: 'Guildhall, Stadshuset i London'; 1749: 'Rådhuset . . (och) det där utmed 113^88 uppförda Stadshuset (i Göteborg)', jämför nyhögtyska stadlhaus, -keller, f ra. hotel de ville. Det forna Kastenhof i Sthlm (å Hotell j Rydbergs tomt) kallades, enl. vad som j uppgives, under 1600-till någon gång Norrmalms stadshus. Det moderna stadshusets (till exempel Sthlm, Trollhättan) uppgifter fyllas i regel ännu till en del av rådhuset; med de äldre stadshusen är (eller var) hotell- eller restaurationsrörelse förenad. - Om andra urgermanska ord för 'stad, urbs, oppidum' se borg, by och Tuna. Om ryska gorod, stad, se gård; om likbetyd: grekiska polis se politik, om grekiska dsty se Vist. En i öster vida spridd beteckning för 'stad' är fornslaviska mésto och så vidare; liksom latin nrbs och oppidum av ej fullt säkert fastställd härledning (se resp. Bern eker och Walde). Samin-doeur. uttr. för stadsanläggning saknas.