Synonymer till spinna

spinna - fornsvenska, fornisländska = gotiska (och så vidare) spi/i-nan (nyhögtyska spinnen, engelska spin), med pre-sentiskt andra n (liksom i brinna, rinna, span.a; möjl. -nn- av indoeuropeiska -n//-), såsom framgår av fornsvenska spuni (se spanad) och fornhögtyska spinala, slända (se spel 2 och spindel 2), till roten spcn, spinna, utan s- i litauiska plnti, fläta, fornslaviska peli, span.a; snarast urspr, 'spänna' (om garnet och så vidare som utspändes över ett primitivt spinnredskap; se Liden IF 19: 331 f. med flera betydelse-analogier); enl. andra (till exempel Falk-Torp) däremot egentligen 'draga en tråd' eller också 'fläta' (till exempel Schrader Sprachvergl. u. Urgesch. 2: 263); i alla händelser besläktade med spene och span.av - Betyd, 'spinna' örn kattor härrör från rockens surr. - För 'spinna' har latin och grekiska i stället neo, resp. néö, rotbesl. med nyhögtyska nähen, sy; urspr, 'sno, vrida', se nål och slända 1. Omändra indoeur. uttr. för 'spinna' och för olika slags spinnverktyg se under rock 2 och slända 1. - Spinnhus, förr: tukthus för kvinnor (vid vissa tider även för män), det första från 1698 - danska spindehus, efter nyhögtyska spinnhans. l svenska i talspr. långt efter beteckningens officiella avskaffande. - Spinnrock, se rock 2. - Spinnsida, kvinnosida, kvinnlig linje, ett i litteraturen först under de senare årtiondena uppträdande ord, S. Wieselgren 1882, A. Jensen 1898 och så vidare (ej hos Dalin 1853), från danska spindeside, väl efter medellågtyska spiiuiel-side (och så vidare), till spindel 2 i betydelse 'slända', här såsom mycket ofta i forna tider fattad som symbol för kvinnokönet. Jfr det i svenskan betydligt äldre svärdsida.