Utforska synonymer och betydelser för sida
Betydelse:
Betydelse:
— "hon låg på sidan och vilade"
Betydelse:
— "en bok på 300 sidor"
Användning där sida syftar på en viss del, riktning, aspekt eller grupptillhörighet i konkret eller överförd betydelse.
aspekt eller synsätt
Sida som en viss aspekt av en fråga eller ett särskilt sätt att se på något.
Användning där sida syftar på en yttre sida av ett föremål eller på en särskild sida hos något i betydelsen område, fält eller karaktärsdrag.
egenskap eller karaktärssida
Sida som ett drag eller en egenskap hos en person, sak eller företeelse.
Användning där sida syftar på en enskild sida i en bok, tidning eller annan skrift.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för sida.
Sida i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Högra eller venstra delen af en menniska eller ett djur, ifrån skuldran eller bogen till höften eller länden; även (i vidsträckt mening) hela högra eller venstra delen af mennisko- eller djurkorpp. Högra, venstra sidaneutrum Vara s¨rad i sidaneutrum Ligga på sidaneutrum Hafva värja vid sidan-. Värk i sidaneutrum Hålla sig i sidorna för skratt. Sätta händera i sidaneutrum Stå, sitta med händerna i sidaneutrum Han fätade vid min substantiv, bredvid mig. (figurligt) Hon var beständigt vid hans substantiv, hos honom. Sätta någon vid sidan af en annan. jemföra honom med en annan. Vid sidan af, i jemförelse med, t. ex: Vid sidan af Cæsar var Crassus en obetydlig person. Det är hans svaga substantiv, han är deruti svag.
-
Fig. Se Betrakta en sak på flera sidor, ur flera synpunkter, på flera olika sätt. Se betrakta något på den goda, vackra s-n, fästa sig vid dess goda egenskaper. Se på rätta s-n på orätt s., riktigt, oriktig bedöma. Se allt på den elaka, fula, farliga s-
Säges även om de delar af ett föremål, som äro mellan framoch bakdelen, eller emellan öfre betäckande delen och grunden, bottnen; även om öfre och undre delarna. Sidorna af ett skåp. Det stod vakt på hvardera sidan om vagnen. Sidorna af en byggnad af ett kärl, af en bastion. Tre fot på hvar substantiv Öfre, undra sidan af ett skrin. Sidorna på ett skepp, ett artyg, de yttre delar af skeppsskriofvet, som ligga mellan för och akter. (geometrien) Sidorna af en vinkel, de båd linier, som bilda den. Sidorna af en figur, de linier, som ligga mellan dess vinklar. Se feminin ö. Fram-, Bak-, In-, Utsida, Lof-, Lä-, Slagsida, med flera
-
Hvardera ytan af ett tyg.
Ex: Tyg, som är lika på begge sidor. Se f. ö. Afvig-, Rätsida.
-
Säges även
Ex: om högra eller venstra, yttrre delen af trupp, armé. Eljest Flank. Falla fienden i sidan.
-
Hvaerdera ytan af blad i bok eller skrift. Sidorna i en bok. Jag har läst två sidor. Sidan 27.
Syn: Pagina
-
Enda delen af rum, plats, rymd (i motsats till dlen andra). Högra, venstra sidan i en sal. På norra sidan af sjön. Herrns, fruns substantiv i en våning, den del deaf, som herrn, frun bebor. Högra, venstra sidan i en rådplägande församling, den del deaf, somär till höger, venste om ordförandsen; (figurligt) de personer, som hafva plats på hvardera af dess sidor, till exempel: Högra sidan (även högern) röstae mot honom.
-
Parit för eller emot.
Ex: Vara, stå på ens s-, understödja, försvara, hjelpa honom. Draga någon på sin sida, göra honom till sin anhängare. Gå, träda på ens sida, blifa ens anhängare, försvarare, hjelpare.
-
Å min substantiv, å hans s-, för min del, för sin del. Å ena sidan . . ., å den andra . . ., hvad det ena beträffar . . ., angående det andra . . . -
-
Betecknar läge framför, riktning ifrån eller till sidan af ett föremål.
Ex: På sidan om fästningen. På högra, vensta s-.n om floden. På denna, på andra sidan om sjn. hitom, bortom sjön. Från denna, från andra sidan om berget. På begge, ömse sidor. På alla sidor, på alla håll. gå åt sidan. Åt den sidan, åt det hålle. Åt Upsala-sidan. Åt en annan sida Åt alla sidor, p+t alla håll. Sätta å sido (gammal) böjd kasus), se Åsidosätta.
-
Brukas även li fårga om slägtskap. Han är på sin mors substantiv nära i slägt med . . . genom sin mor . . . Han härstammar från
Ex: N. på sidan, från en oäkta son eldle dotter af N. - Ordet ingår för öfrigt i en mängd sammansättninar, som dels antyga läge å sidan, dels riktning till eller ifrån sidan, och af hvilka följande ej tarfva vidare förklaring:
Historik & ursprung för Sida
-
E
sida, fornsvenska slpa, sida å människas eller djurs kropp, av ett blad i bok, kant, håll med med = fornisländska sida, även: kust, trakts danska side, fornsaxiska sida, fornhögtyska sita (nyhögtyska seité), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) side (engelska side), av urgermanska *slÖön, substantivering av föreg, av samma slag som halva : halv, midja : fornsvenska miper, i mitten befintlig (se mid-), och så vidare; egentligen om det som har utsträckning nedåt; jämför däremot latin lätus (genit. läteris) n., sida, som väl betyder 'det utbredda' (till lälus, bred). — Betyd. 'kust och den/det' utgår från den av 'sida på kroppen', liksom franska cöte och så vidare från latin costa, revben; jämför likn. an v. av hals, huvud, rygg och så vidare — Härifrån även om släktskap: fars-, morssidan, motsvarande i danska, nyhögtyska, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100); jämför medelhögtyska rippe, släkt, härkomst, egentligen: revben. — Ordet är en speciellt urgermanska bildning; latin har det nyssnämnda lätus och grekiska det oförklarade plevrön.
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Sida
NEO Uttryckslexikon
-
ha sina sidor
ha åtskilliga icke önskvärda egenskaper
-
å andra sidan
sett från en annan synpunkt
-
å ena sidan
sett från en synpunkt