Utforska synonymer och betydelser för sörja

Betydelse:

smutsigt slask

sörja substantiv

En våt, mjuk och smutsig massa eller blandning på marken, ofta bestående av snö, vatten, jord, lera eller annat uppblött material.

Våt smutsmassa

Används om blöt, kladdig och ofta halvflytande smuts på marken; särskilt om snö som blandats med vatten och jord, eller annan geggig massa.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för sörja.

sörja verb

Detta verb används om att vara ledsen, känna sorg eller bedrövelse, ofta i samband med en förlust, ett dödsfall eller något annat sorgligt.

vara ledsen, känna sorg

Används när sörja betyder att uppleva sorg eller bedrövelse på ett allmänt plan, utan att nödvändigtvis syfta på en specifik person eller förlust.

sakna och beklaga förlust

Används när sörja betyder att sakna någon eller något, gråta över det eller beklaga det som gått förlorat, ofta med en tydlig känsla av personlig förlust.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för sörja.

auto_stories

Sörja i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Ex: Sörja sig tll döds. Sörja för någon, känna sorg, bekymmer, oro, fruktan för ens skull,t. ex.: Han sörjer för sin vanartiga son. Se äfv. bem. 5.

    Syn: Bedröfvas, Ängslas

  • Ex: Sörja djupt, bära djup sorg (se Sorg). Sörja slut, upphöra at sörja, att bära sorg.

  • aktivt

    Ångra. substantiv sin förda vandel. substantiv sin möda.

  • Brukas även substantivt:

    Ex: Sörja för, bära omsorg för; vara bekymdra för. (Se äfv. bem.1.) Jag låter andra sörja derför. Sörja för sina barn. Det skall jag sörja för. Sörja för att, laga att . . . De sörja En. sörja

history_edu

Historik & ursprung för Sörja

  • Substantiv

    1. sörja, substantiv, Bureus Suml. och 1600 (anfört som ångermanl.), Sahlstedt 1773 = fornisländska syrja, avledning till fornisländska son* med, norska sor; avljudsformer till urgermanska *saura- = svenska dialekt, fornsvenska sör med, smuts, äldre danska sør, fornisländska saurr, norska saur; ingående i ortn. Sörbygden (fno. Saurbéjar) Bohuslän; kanske i avljudsförh. till sur (se för övrigt där anförda ord) och sannol. rotbesl. med söla.

  • Verb

    2. sörja, verbet, se sorg.

    Se även: sorg

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för sörja

Korsordslösningar för sörja