Synonymer till ränta
Utforska synonymer och betydelser för ränta
Betydelse:
— "banken gav 3 procents ränta"
— "räntan på lånet är delvis avdragsgill"
ränta substantiv
Denna betydelse syftar på en kropp eller ett djur i betydelsen de inre organen, det vill säga insidan eller det som finns inne i kroppen.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för ränta.
ränta substantiv
Den del av avkastningen på kapital som utgår som ersättning eller utdelning, särskilt i ekonomiska och finansiella sammanhang där ett placerat belopp ger löpande avkastning.
avkastning på kapital
Används när ränta syftar på avkastning, utdelning eller återbäring från en placering eller ett kapitaltillskott.
kostnad för lån
Används när ränta syftar på den avgift eller kostnad som utgår för att låna pengar.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för ränta.
ränta verb
Verb som betyder att stanna kvar, dröja eller uppehålla sig någonstans under en längre tid.
stanna kvar
Används när någon eller något förblir på platsen eller inte rör sig vidare.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för ränta.
Ränta i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Inelfvorna af ett slagtadt kreatur jemte hufvud och fötter.
-
Afkastningen af en utlånt penningssumma på viss gifven tid,efter visst för hundradet. Låna ut penningar på ränta, mot vissårlig afgift för hundradet. Sätta på ränta,
Ex: Ränta på ränta, säges, då hvarje års ränta lägges till kapitalet, ochföljande års ränta beräknas för den sålunda tillökta kapitalsumman.Taga ränta på ränta, på detta sätt räkna sig räntan tillgoda af enpenningsumma. Lefva af sina räntor, på ränteafkastningen af utlåntapenningar.
Syn: Förränta
-
Gifva, afkasta i ränta. Huru mycke räntar hemmanet?
-
Syn: Jordränta
Historik & ursprung för Ränta
-
Substantiv
1. ränta (av pänningar och den/det), fornsvenska rænta, inkomst, ränta = senisl. renta, inkomst, lön, danska rente, från medellågtyska rente, inkomst, ränta = medelhögtyska (nyhögtyska: inkomst, livränta), från mlat. renta, rendita (franska rente > engelska rent, jämför arrende, rentier), substantiverat fem. av part. perf. pass. till ett verb motsvarande franska rendre (se rendera, rendez-vous) och latin reddere, återgiva (av re-, åter, och dare, giva, se till exempel dos(is)); jämför det besläktade grekiska dános det samma, egentligen: gåva. Om det samgerm. ordet för 'ränta' se ocker. — Tyskan har i stället zins, som även lånats från latin: census, pålaga, skatt med med, egentligen: värdering (se censor). — Räntmästare, Bib. 1541: rento-, efter nyhögtyska rentmeister (så hos Luther).
-
Substantiv
2. ränta, inälvorna, blodet, huvudet och fötterna på slaktat kreatur, till exempel Serenius 1741, Lind 1749; möjl. med Kock Ark. 38: 9 en avledning av det dock föga spridda svenska dialekt rant, trasa.
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Ränta
NEO Uttryckslexikon
-
ge/få tillbaka/betalt/igen med ränta
ge/få ordentligt igen för oförrätt