Utforska synonymer och betydelser för lår
Betydelse:
Betydelse:
lår
Den övre delen av benet hos människa eller djur, mellan höft och knä.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för lår.
lår
Den övre delen av benet hos människa eller djur, mellan höft och knä.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för lår.
Lår i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Ex: I.
-
Den del af benet på menni ska eldler djur, somär emellan höften eller bogen och knäleden.
-
Afplankadt förvaringsrum för såd, salt och så vidare i salu- eller spannmålsbod, med mera - Bildar sammansättningarna Spannmåls-, Mjöl-, Bröd-, Saltlår, med flera
Syn: Binge
-
Motsvarande del af ett slagtadt kreatur. - Har sammansättnignen Fårlår.
-
Af bräder hoslaget förvarinsredskap, med brädbetäckning,som tillspikas, och hvaruti hvarjehanda saker forslas.
Ex: Packa porlsin i lårar.
Historik & ursprung för Lår
-
Substantiv
2. lår, n. (på ben), fornsvenska lār = fornisländska lǽr, danska laar, urgermanska väl *lahaz eller *lahiz (knappast *lēhaz), till indoeuropeiska roten lek, vara böjd, böja, i latin lacertus, arm, fornslaviska lakŭtĭ, aln (jämför armbåge), grekiska láx adv., med hälen, och så vidare; med Vernersk växling i lägg 1. Med avs. på grundbetyd. 'vara böjd och den/det' jämför rygg, skank, skänkel, vad 1. Till en fullare rotform olek och så vidare höra till exempel armen olok, skenben, ben (Lidén Arm. Stud. södra 97), grekiska álax eller álx, arm(båge), litauiska al-, elkúnė, armbåge, litauiska lůlektis och lettiska ůlekts, aln, och så vidare Se Lidén Bezz. Beitr. 21:94 och samme förf. Arm. Stud. södra 96 med litteraturförteckning; jämför även Walde2 under lacertus och under svenska lacka. Om den enklare roten ole, vara böjd, böja, se aln, där andra betydelse-analogier för växlingen 'aln' ~ 'armbåge' anföras. Jfr låring.
-
Substantiv
1. lår, (i vedlår och den/det), i äldre nysvenska även låre; Var. rer. 1538: kornlada eller låre, NT 1526: lårar (där Bib. 1541 har ladho) = nisl. lárr; samma ord som finska laari, sädesbinge, ryska lar', sädeslår, lår. Ovisst i vilket språk ordet ursprungl. hör hemma. Jfr Tamm Slav. lånord södra 28, Berneker Wb. 1: 691, Noreen V. språk 3:142 (med not 5).
Källa: Hellquists (1922)