Synonymer till höft

2. höft, på (en) höft, på hyfft 1622, på höft 1643, 1679, dessutom i äldre (n)svenska: på en h., på en oviss h., på en blott h., på humn och höft 1751, allm. i svenska dialekt, jämför äldre nysvenska, svenska dialekt höfta, avpassa, träffa lagom, ungefärligen bestämma; jämför svenska dialekt höftä, väl träffat, lagom, norska (ei) hofte (gång), sällsynt, samt norska paa eit høve, på slump (= (= fornisländska hǿft n., mål, avledning av hóf = hov 2); snarast avledning av hov 2 eller det därtill bildade fornsvenska verbet höva, avpassa = fornisländska hǿfa, alltså ett *höfþ, yngre höft (Noreen- v. Friesen Spr. och st. 1: 231 f.) eller, mindre troligt (med Tamm Etym. ordb.) till det nyss nämnda verbet höfta, som i så fall ej vore bildat till höft utan ett gammalt iterativ, urgermanska *hōƀatjan, till samma stam. Se för övrigt hov 2.

1. höft, Var. rer. 1538: höfft, äldre nysvenska även hoft och hyft, jämte danska hofte från medellågtyska hufte (-u- och -ü-) = nyhögtyska hüfte, med sekundärt t, till medellågtyska, fornhögtyska huf = gotiska hups, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) hype (engelska hip), av urgermanska *hupi- = finska lånordet kuvé, gen. kupe(h)en, höft med med (enl. Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. södra 103 s-stam) = indoeuropeiska *kubi- i latin cubitum, armbåge (varifrån grekiska kýbiton det samma), grekiska kýbos, höfthåla på boskap (= kub), till indoeuropeiska kub, böja sig (se hop, nypon). — Jfr under ro 1.