Synonymer till kors
Utforska synonymer och betydelser för kors
— "Kors i all sin dar, är du här!?"
— "Kors i taket, vilken överraskning!"
Betydelse:
— "den svenska flaggan består av ett gult kors mot en blå bakgrund"
Betydelse:
— "Jesus på korset är kristendomens starkaste bild"
kors adverb
Används som ett utrop eller förstärkningsord, ofta i fasta uttryck, för att ge eftertryck, irritation, förvåning eller känslomässig intensitet. Det syftar inte på ett substantiv utan fungerar adverbialt som satsmarkör.
svärjande förstärkning
Används i uttryck där ordet fungerar som ett kraftuttryck eller en känslomässig förstärkning, ofta i vardagligt eller emfatisk talspråk.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för kors.
kors substantiv
Kors som syftar på ett tecken eller en form som består av två linjer som möts, särskilt i betydelsen kryss eller korsform, samt den punkt där två linjer eller vägar möts.
skärningspunkt
När kors syftar på en plats där något skär eller möts, särskilt vägar, linjer eller stigar.
Kors som kristen symbol, som föremål i form av ett kors eller krucifix, och i överförd betydelse om börda, lidande eller prövning.
kristen symbol
När kors avser det kristna korset som tecken för kristendomen eller ett krucifix som föremål.
gravmärke
När kors syftar på ett kors som används som gravmärke eller gravkors på en gravplats.
Kors i betydelsen den nedre delen av ryggen, området mellan ryggen och bäckenet, ofta i vardagligt språk om kroppen eller smärta där.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för kors.
kors interjektion
Interjektion som används när man reagerar på något oväntat, förvånande eller lätt irriterande. Kan motsvara en kort reaktionsyttring i stil med ett spontant 'oj'.
överraskning/reaktion
Används som spontan reaktion i tal när något oväntat inträffar, ofta vid små misstag, plötsliga händelser eller mild förvåning.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för kors.
Kors i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Ex: J. Christus dag på korset. Korsets fot, armar, stam, trä. Christ kors(Fig. fam.) Kruypa till korset, af tvång beqväma sig till någotsvårt.
-
Ex: Kors i alla tider! Kors bevars! se Bevars! - Adv. Kors och tvärs, korsvis, än hit och än dit.
-
Korset. kristna läran.
-
Sorg och bedröfvesle, som Gud oss tillsänder.
Ex: Har och har sitt kors att bära. Bära sit kors med tålamod. Gud har pålagt oss ett svårt kors
-
Figur af trä, guld, silfer, kläde, och så vidare, som skall föreställa vår Frälsares kors. Ett kors står uppöfver altaret i kyrkan. Fruntimren bära stundom som halsprydna ett kors af glud eller silfver. Taga korset sades fordom om dem, som gjorde ett heligt löfte att deltaga i ett korståg emot de Otrogne, och till tecken deraf faatsydde ett kors vid sina kläde. Predika korset, genom predikan uppmana till deltagane i ett korståg. - Bildar åtskilliga sammansättninar, såsom: Guld-, Silfver-, Diamant-, Biskopskors, med flera
-
Syn: Korstecken
-
Säges öfvern om saker, som äro lagda tvärs öfver hvarandra,, eller som framställa figuren af fyra grenar.
Ex: Tvenne käppar, lagda i kors öfver hvarandra. Lägga benen i kors, det ena öfver det andra. Grekiskt kors, hvars alla fyra armar äro lika långa. Latinskt kors, hvars nedra gren är längre än de tre andra. (Fam.) Sitta med armarna i kors, sitta alldeles sysslolös. Hugg i kors, som korsa hvarandra.
-
Den forsformiga prydnad, som medlemmarne af flera riddarordnar bära. Riddare af Svärds-ordens stora kors
Syn: Storkors
-
Tecken af tvenne streck i kors, gjordt med penn,. blyertsstif och så vidare, på papper, vägg, med mera Märka något med ett kors Göra ett kors på en vägg med kol, krita. Stryka, kors öfver något, göra korsstreck öfver något, för att antyda, att det ogillas, skall utelemnas. Stryka kors öfver dörren, med kol teckna ett kors öfver dörren, hvilket fordom gjordes af vidskepelse, för att utstänga allt ondt. (familjärt ord eller talesätt) Nu får vi stryka kors öfver dörr´n, säges, när en vän, en bekant, som förut icke på länge varit sedd i ens hus, kommer på besök. -8) (i heraldiken) Korsfigur i vapen. Liggande kors (Korsfigur). Kors med tvåarmar (Korsfigur). Se feminin ö. Andreaskors, Ankarkors, Gaffelkors, Stjernkors.
-
astr.
Liten stjernbild på södra himmelen.
-
Korslagda stickor i en bikupa.
-
Korsformig inskärning i ett nyckelax.
-
repsl.
Brädet vid ändan af en rulle.
-
i musik
Se B, 2, d.
-
anat.
Nedersta elen af rygen emellan höfterna. Värk öfver korset.
-
Form af ett kors, hvari en byggnad, isynn. en kyrka äruppförd.
Historik & ursprung för Kors
-
Substantiv
kors = fornsvenska, danska; med metates i förhållande till fornisländska kross, som utgår från angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) cross eller forniriska cross eller möjl. från fornfranska crois (franska croix, jämför kroasera), av latin crux; engelska cross anses dock stundom vara lånat från nord. språk Från latin ackus. crūcem kommer fornsaxiska crûci, fornhögtyska krûzi (nyhögtyska kreuz); jämför kryss(a). Det för fornsvenska och danska närmast långivande språket är svårt att bestämma. I gotiska i stället galga (= galge). — Krypa till korset, motsvarande i danska, medellågtyska, nyhögtyska; egentligen: till krucifixet (vid botgöringen); jämför under kryss. — Interjektionen kors! (och den/det) är ett bleknat minne av gamla bedyranden och eder vid Kristi kors, av samma slag som till exempel vassärratre, 'vår Herres trä(d)', dvs. korset. Jfr: Han swor: som kors, Hund 1605.
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Kors
NEO Uttryckslexikon
-
(rita) kors i taket
(notera såsom) fullständigt oväntat
-
bära sitt kors
uthärda sitt lidande
-
inte lägga två strån i kors
inte alls anstränga sig
-
kors och tvärs
i alla möjliga riktningar
-
krypa till korset
ödmjuka sig
-
med armarna i kors
i overksamhet
-
se i kors
skela