Synonymer till kult

adverb, substantiv [kul:t]

Utforska synonymer och betydelser för kult

Betydelse:

(religiös) dyrkan

— "det uppstod en kult kring rockstjärnan efter hans död"

kult

Syftar på religiös eller sakral verksamhet, alltså former av gudstjänst, ritualer och dyrkan inom en religion eller trosuppfattning.

gudstjänst liturgi rit

gudstjänst och ritual

Används om själva den religiösa förrättningen, ceremonin eller ritualhandlingen.

tro religion

religion eller trosriktning

Avser kult i betydelsen en religion, troslära eller religiös tradition som utövas av en grupp.

dyrkan tillbedjan hyllning

dyrkan och vördnad

Avser handlingen att hylla, dyrka eller vörda någon eller något, ofta i överförd eller allmän betydelse.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för kult.

kult

Den del av ett roder eller styrinrättning som man håller i och styr med, alltså ett handtag eller en stång för att manövrera rodret.

rorkult handtag på roder

Styrhandtag till roder

Används om den del av rodret som greppas med handen för att styra båt eller annan farkost.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för kult.

auto_stories

Kult i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Syn: Kulting

  • Gudsdyrkan, gudstjenst.

  • Till gudstjensten hörande bruk.

history_edu

Historik & ursprung för Kult

  • Substantiv

    3. kult, liten gris, 1706, 1727; gosse, 1730 = norska kult, kraftigt byggd (ung) man, gosse; med fem. kulta, liten rund flicka, 1730; jämför skotska cultie, föl, engelska colt; samma ord som föreg. Jfr med avs. på betydelse-växlingen kotte, kudde samt exempelsamlingen hos Björkman IF 30: 259 f. Möjl. för övrigt besläktade med sanskrit gaḍi-, gali-, ung tjur, ävensom gaḍu-, puckel (jämför K. F. Johansson KZ 36: 376 med n. 2, Persson Indog. Wortf. södra 69). — Avledning: kulting, Verelius 1681: kultung, om gris; 1730: kulting, om pojke; jämför danska dialekt koltring, pojke.

    Se även: kult 2

  • Substantiv

    2. kult i rorkult = norska kult, liten kloss, träbit, hjulnav, bergknalt; besläktade med kull 2; se följ.

    Se även: kult 3

  • Substantiv

    [kult, äldre nysvenska, kultje, se den/det och].

  • Substantiv

    1. kult, gudsdyrkan = nyhögtyska kult, franska culte och så vidare, av latin cultus, dyrkan, omvårdnad, till colere, odla, sköta, vörda. — Härtill: franska cultiver, varav svenska kultivera, ävensom latin cultūra, odling, varav svenska kultur.

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för kult

Korsordslösningar för kult