Synonymer till tro

Ex: I.

Öfvertygelse om sanningen eller verkligheten af något, som icke kommit eller kunna komma till vår erfarenht. tron på underverk. Men tro på sanningen af hans ord blef något rubbad genom denna underrätteldse. Det är en allmän tro, att . . . Sätta tro till något, anse för sant, till exempel: Jag sätter ej myckern tro till hans berättelse. Sätta tro till någoj, anse för sannfärdig (se även bemärkelse 4).

Trogen. - Deraf Troman, Trotjenare.

Hålla något för sant; vara öfvertygad om sanningen eller verklighetn af något. tro något. Det tror jag icke. Tro icke hvad han säger. Jag tror, att han är en hederl karl. tro på en Gud, att en Gud är till.

Ex: Tro på själens odödlighet, på underverk. Tro på Gud Fader, på Gud Son och på Gud den H. Ande, hålla läran om Treenigheten för sann.

Ex: Tron utan gerningar är död. Stark, fast, svag tro Fast i tron. En rätt tro, en sann tro, eller blott tro, kunskap om nåden i Christo, jemte erkänande af evangelii sanning, och en så viss förtröstan till Gud om syndernas förlåtelse genom Christum, att den verkar förbätrin och helgelse. En lefvande tro, som är verksam i kärlek, dygd och goda gerningar. En död tro, som utan bättring och vändelse tillegnar sig tröst af Guds nådelöften.

Sätta tro, lit, till; lita, förtrösta. Tro mig på mitt ord.

Ex: Tro mig, så är det verkligen. Tro icke hans löften. tro någon på hans ärliga ansigte, lita på någon endast för hans goda utseende, utan att vidare känna honom. Tro någon, hålla för sant, hvad någon säger, uppgifver, påstår; äfv. sätta sin lit till honom. Tro en väl, väl förlita sig på någon. tro en illa, misstänka honom för falskhet, bedräglighet, opålitlighet, oskicklighet. Han är ej att t-, icke att lita på. Jag tror honom icke me än jemt, jag litar ej på honom. Tro sig väl ell. blott tro sig, hysa sjelfförtröstan. Han tror sig ej, litar ej på sig sjelf, misstror sin förmåga. (Fig.) Tro sina ögon, sätta tro til, anse för sant, hvad man ser. Tro mig! brukadt utropsvis, förvexlas i allmänhet med Trå mig! (se Trå). (Talesätt) Du måt tro att . . ., du må lita på, du bör veta, att . . ., vara öfvertygad att . . ., tro ex.: Du må tro, det var ingen lätt sak. I samma mening säges äfv.: Du skall tro att . .

Förmodan, förmenadne.

Ex: Han är en skälm, det är min tro

Med botfärdigt hjeta emottaga Guds nådelöften, på dem förtrösta och dem til helgelse använda. Tro på Gud, förtrösta på Gud och hans nådelöften. Tro på Christum, erkäna Christ ära för sann. -

Förmålet för hvad man tror; det som tros. - Dit höra sammansättningarne Bondtro, Kolartro, med flera

Anse, förmoda, tänka. Hvem tror herrn mig vara? Jag tror er vara en skälm. Han tros vara rik. lJag tror honom i stånd till allt. Tro sig vara rik. Han tror sig kunna det. Jag tror mig veta det. Jag trodde väl det, ell. jag kunde väl tro det, jag förmodade, misstämnkte anade det. Om han kommer, som jag vill tro, som jag tror och hoppas. Man kunde (skulle) tro, att han är tokig han beter sig, som om han vore tokig. Det hade jag aldrig kunnat.

Ex: Tro sig höra, vara, kunna, o. s. v., tycka sig, inbilla sig & c. Tro óm, tilltro, anse i stånd till, tro ex.: Jag trodde honom ej om en sådan elakhet; vi trodde henne ej om att kunna göra det. Tro sig óm, tilltro sig. (Fam.) Det tror jag . . . (tonvigt på det), säges, då man vill uttrycka, att någonting i ett visst fall, icke är underligt, svårt, konstigt, tro ex.: Det tror jag, för den som är så rik som ni, är det ingen konst att lefva.

Syn: Hålla före, Mena, Förmena, Föreställa sig, Inbilla sig.

Religionslära.

Ex: Den kristan tron.

Brukas, i kyrklig stil, både som adjektiv och substantiv, till exempel:

Ex: En tro kristen. De tro äro få. Bildar samamnsättningen Rättrroende.

Apostoliska tron ell. blott Tron, kristna kyrkans trenne trosartiklar. Sjunga troneutrum

(objektivt)

Tron, allegorisk person, vanligen afbildad såsom en qvinnobild med korset eller kalken i ena handen.

Tillförsigt, tillit, förtröstan. Det är en falsk menniska; man kan ej sätta mycken tro till honom. -

Påliitlighet, trofasthet; trohet. Han har hvarken tro eller ära. På god tro, i förlitande på ens ärlighet, heder. På tro och ära, uttryck, hvarigenom man bedyrar något, till exempel: På tro och ära, så förhåller det sig verkligen. På adelsmanna, prestmanna (och så vidare). tro, vid den trovärdighet adelsmän, prestmän och så vidare förtjena. Håla sin t, förblifva trogen. Bryta sin tro, afvika från den trohet, man är någon skyldig.

Ex: Tro och lofven, löfte om trohet.