Synonymer till komma

Minsta afdelning af en period.

Förflytt sig ifrån ett ställe till ett annat, på hvad sätt som helst, vare sig gående, åkande, ridande, seglande, och så vidare Komma till fots, till häst, i vagn.

Ex: Komma ridane, springande. Han kom mig till mötes. Han kommer från Italien. Jag kommer från promenaden. Der kommer han. Kom och se. Kom hit. Då jag kom ur kyrkan, vid utgången ur kyrkan. Komma öfver en bro, en mur. Komma genom ett sund. Komma méd, följa med, vara i följe med. Komma èfter, emót, förbi´, förút. - Säges äfvern om djur, t. ex.: Vargarne komma i stora skaror.

Syn: Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Skiljetecken (,) emellan sådana afdelningar.

Ankomma till ett ställe, inträffa infinna sig. När kom kuriren? Han kom i går. Posten har kommit.

Ex: Komma hem till någon. Komma på besök. Bed honom komma till mig. Hon kommer ej dit i afton. Han kom blott, för att taga afsked. Komma på bal, på bröllop. Komma på hofvet. Komma och gå, ej qvarstanna för att blifva boende. Discipel, som kommer och går. Komma èfter, komma, för att hämta, t. ex.: Betjenten har kommamit efter varorna, som hans herre, köpte. Komma frám, se Framkomma. Komma igén, tillbáka, å´ter, se Återkomma. Komma ihóp, råka tillsammans; äfv. sammankomma. Komma i´n, néd, úpp, út, Komma med en gåfva, medföra en gåfva.

Syn: Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Säges även

Ex: om ting, som flyttas, föras, röras, drifvas ifrån ett ställe till ett annat. En pil kom flygande och träffade honom i ögat. Ett moln kommamer från öster. Min rock kom nyss ifrån skräddaren.

Syn: Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Ex: Komma i säng. Komma i tjenst hos någon. Han kom ur tjensten ihöstas. Betjenten kom till mig i våras, inträdde då i min tjenst. Min dräng kom bort, kom ifrån mig, i höstas, lemnade då min tjenst.Komma emellan kuggarna på ett hjul. Komma i rörelse. Han kom i samma läge, ställning, som förut. Komma i sällskap med någon. Komma méd ibland skälmar. Komma på hästen. Komma under vattnet, bordet. Komma upp ur vattnet, ur jorden, ur häfvet, ur sängen, urbadet. Komma af vakten, från vakten, sedan man blifvit aflöst. Komma af vägen, råka vilse. Komma ur ledet, ur trängseln. Komma ofvanpå.

Syn: Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Fortgå, göra framsteg, hinna. Han har redan kommamit långt i sitt arbete. Har han ej kommamit längre än? Man har kommamit så vida att . . . . Det onda är för långt kommamet. Det har nu kommamit derhän, att . . . . ställningen är nu sådan, att.

Syn: Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Härflyta. Konstrueras alltid med pe. af eller från. Hela olyckan kom deraf, att . . . . Hvaraf kom den villfarelsen? Deraf kommamer intet godt. Det var ifrån honom som alla dessa tillställninar kommo.

Syn: Härflyta, Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Syn: Deriveras sig, Härleda sig, Härstamma. -8) (om tid)Tillkomma, nalkas, stunda. Den dag, som kommamer., Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Komma, infinna sig i viss afsigt, till exempel: Jag kommamer att underrätta er om . . . .

Syn: Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Tillfälligtvis göra något, råka.

Ex: Han kom att gå förbi.-

Syn: Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Ex: N. Rocken k-.mer att sitta väl. Han kommamer att predika nästa söndag. Det kommamer han att ångra. Han kommer att etala laget.

Syn: Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Uttrycker orsak, anledning.

Ex: Huru kommamer ni att befalla här? Deraf har det ordet kommamit att betyda . . . .

Syn: Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Komma att , med efterföljande verb i infinitv, betyder:

Syn: Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Bero af, på. Det kommamer an på domaren. Jag låter det komma an på honom. Låta komma an på lyckan. Det kommamer derpå an, det beror af omständigheterna, af en händelse, tillfällighet; är tvifelaktigt, ovisst. Låta komma an på ett försök, låta bero af ett feminin Låta komma derpå an, v åga derpå löst, våga försöket.

Syn: Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Vara fråga om, gälla. När det kommamer an på tacksamhet. Detk-mer blott an på några styfver. Om det kommamer derpå án, så är jag färdig, om det gäller, så . . . . Det kommamer derpå án, om han vill,det är frågan om han vill; även det beror på, om & genus commune; både maskulin och feminin Derpåk-mer det án, derom är frågan.

Ex: Komma bórt, se Bortkomma. Komma efter någon i en syssla, efterträda honom. Komma èfter, hafva ledsamma följder, t. ex.: Såpdan nöjen k.efter. Det kommamer efter som Arbogaölet. Komma emèllan, fórt, se Mellankomma, Fortkomma. Komma frám, födas, t. ex.: Fostret har kommamit dödt fram. K fram iverleden, göra lycka. Komma fram med: framtaga, framföra; äfv. framställa, yttra,omtala, t. ex.: Han tordes ej komma fram med papperet, som han hade ifickan. Hur vågar ni komma fram med en så förskämd begäran? Komma för någon , blifva för honom bekant, t. ex.: Om detk-mer för hans husbonde. Saken kom för domaren, blef instämd till domstol. Komma fö´r någon, falla en i tankarna, i sinnet, t. ex.: Det komför honom, att han skulle resa bort. Komma fö`re, se Förekomma, v. n. Komma i, försättas i ett visst tillstånd, t. ex.: Komma i rörelse. Komma i en obehalig ställning, en svår belägenhet, ett kinkigtläge. Komma i strid, tvist, träla. Komma i raseri, i onåd, i anseende, i fara, i frestelse. Komma i slägtskap med någon. Ett ben har kommamit i halsen påmig, fastnat i halsen. Egendomen har nu kommamit i andra händer, fått annan ägare. Komma ifr´n, slippa ifrån, bliva befriad ifrån, t. ex.: Det äricke så lätt att komma ifrån honom, när man råkar honom. Han kommamericke så lätt ifrån den saken. Han kom temligen lyckligt ifrånsaken. Komma ifrån hvarandra, blifva qvitt, t. ex.: Af brist påskiljemynt kunde de ej komma ifrån hvarandra, ej uppgöra liqvid med hvarandra. Komma ifrån sina fördomar, blifva dem qvitt. Jag kan ickek. ifrån den boken, ej låta bli att läsa den. Jag kan ej komma ifrån den tanken, den föreställningen, ej öfvergifva den. - (Fam.) Komma igén, göra om en sak, upprepa, t. ex.: Kom inte igen med ettsådant spratt; han kommamer alltid igen med ett och samma. -(Fam. Komma ihóp, ell. komma sig ihóp, råka i strid, i tvist, i träta. Komma sig ihop att träta, att slåss. Komma i´n,

Syn: Inkomma, Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Ex: Komma hvem som komma vill, det må komma hvem som helst. Det vardit jag ville komma, det var dit jag syftade, dit jag ville föra saken, talet. Komma af tonen, afvika från rätta tonen. Komma áf, sig, råka i förfall; (i tal) stanna i sitt tal, utan attveta, hvad man skall säga, antingen af glömska, förlägenhet ellerbrist på ämnen; förlora fattningen. Komma án, komma, t. ex.: Låt dem komma an; vi frujkta dem icke. Koman, så skall jag tukta dig. Komma illa deran, råka illa ut. Komma an på: Komma in i en sak, blifvia dermed väl bekant, förtrogen. Komma sig in md någon, ställa sig in hos honom. ( I spel) Komma i´n, taga ett stick, så att man får utslaget, t. ex. Han komin för ässet. - (Fam.) Komma med, framställa, yttra, t. ex.: Kom nu ine med någraflera förslag. Ha att komma med, vara väl försedd; äfv. hafva att lefva af, vara förmögen. Komma méd, blifva inblandad, invecklad, t. ex.: Han råkade att k.med i ett slagsmål. Komma på, träffa, på, råka på, erinra sig, finna, t. ex.: Jagk-mer ej på namnet, på tonen. Huru kom han på den tanken, den idéen, det ämnet? Det kommamer på mig, det drabbar mig. Komma på balans, råka på b. Komma på fall, komma derhän att falla (både engentl. o. fig.). K.på tal, förekomma i samtal. Komma på, betyder äfv..: belöpa på, t.ex.: Huru ycket kommamer påhvar?; äfv. kosta, t. ex.: Det huset kommamer mig på 10,000 r:dr. -Det kommamer på ett ut, det är enahanda, sak samma, likgiltigt. Komma på´ (absolut), komma upp på något. Komma på´(aktivt) anfalla, angripa; äfv. öfverraska, ertappa; äfv.beträda; t. ex.:

Syn: Undkomma, Utkomma, Åtkomma

När febern kommamer på honom: b) Jag kom på honom, just som han höll på att bryta sig in;

Syn: Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Ex: Komma sams, Komma till, träffa; äfv. skrida till; äfv. få, bekomma, t.ex.:

Syn: Sams, Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Ex: Komma till ämnet;

Syn: Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Ex: Komma till nytta, till gagn, lända till, &c. Härtillk-mer, att . . . . lägg härtill, att . . . ., förutom detta . . . . Komma till att, se Komma att (bem, 8, b.c. d). När det kommamer dertill,när den tiden komme, när det skall ske, göras. - Komma ti´ll Komma ti´ll, äfv. ske. hända, tilldraga sig, tillbära; tillgå;förhålla sig. vara orsaken, t. ex.: Huru kom det till? Jag vet ej,huru det kommamer till, men jag tycker att . . . . Huru kommamer dettill, att ni är ond på mig? Komma ti´ll sig, sansa sig. Komma tillbaka till ett ämne, återvända dertill. Komma ùndan, Komma lunder, underkastas, t. ex.: Komma under förmynderskap, unde ens derför. Komma únder (absolut), komma under någon elller något; äfv. dukaunder. Komma úp, se Uppkomma. Komma úpp i verlden, Komma úpp emot, se Gå upp emot. Komma úpp med, bringa å bane, föreslå-, uppfinna, införa. Komma úpp ur en sjukdom, åter tillfriskna. Komma ut, Komma út med stå ut med; kunna betala, utföra, verkställa,handtera, gå i land med, t. ex.: Han kommamer ej ut med arrendet; detarbetet kommamer han lätt ut med; det är lätt, svårt att komma ut med.Han kommamer ej ut med den summan, den räcker ej för honom. Komma ut med litet, hjelpa sig med, lefva af litet. Han harsvårt att komma ut med sina tankar, att uttrycka dem. Komma ur takten, upphöra att hålla takten. Komma ur koncepterna, se Koncept. Komma ur sin förvirring, bestörtrning, upphöra att vara förvirrad,bestört. Komma ur en villfarelse, upphöra att tro något oriktigt. Komma ursin skuld, bliva den qvitt. Komma ur bruk, upphöra att vara i bruk. Komma vi´d, röra, vidröra, t. ex.: Kom icke vid mig. om det kommenågot vid honom, om något tillstötte honom. Se äfv. Vidkomma. Komma åstád, se Åstadkomma. Komma å´t, Komma å´t betyder äfv. komma i sinnet, i tankarna, t. ex.: När detk-mer åt honom, su super han utan hejd. Jag vet ej, hvad som kom åthonom. Komma ö´fver, se Öfverkomma; äfv. övfverraska, ertappa; äfv.öfverfalla, angripa; t. ex. a) Komma öfver en tjuf; jag kom öfver honom, unde det han höll på attbryta sig in;

Syn: Tillkomma, Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Fienden kom öfver dem helt oberedda; en rysning, en darrning, en förskräckelse kom öfver honom.

Ex: Komma öfveréns, se Öfverens. Komma någon på fall, vara orsak till ens fall. Komma en af ell. ur takten. Komma någon på en tanka, leda, förahonom derpå. Komma en gråta, att skratta. hvad har kommamit honom att fatta detta beslut? Komma sig före, hämta sig, sanasa sig, återvinna fattning;äfv. repa sig, komma ur en svår ställning, belägenhet; äfv.komma i hjelpligt goda omständigheter, så att man kan berga sig, t. ex.: En nybegynnare med två tomma händer har icke så lätt att kommasig före. Komma sig före med, taga sig till, företaga, t. ex.: Han är såslagen af olyckan, att han ej kan komma sig före med något. Komma sig ti´ll att förmå sig till att, t. ex.: Han kan icke k.sig till att arbeta. - Komma sig úpp, se ofvanföre Komma úpp. Komma sig, v. r. impers. Komma till, förorsakas. Det kommamer sigderaf, att . . . .

Syn: Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Som tillkommer.

Ex: Komma och gående. Komma och farande.

Syn: Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Tillkommande, stundande, blifvande. Den komma dagen.

Ex: Komma tider, slägten.

Syn: Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Som kommit, med mera Han är nyligen komma

Syn: Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Härstammande.

Ex: Komma af kungligt blod. Komma af folk, af god härkomst.

Syn: Undkomma, Utkomma, Åtkomma

Illa komma

Ex: , illa utsattt, illa deran, i svår belägenhet. - Af sig komma, för sig komma, se Afsigkommen. Försigkommen.

Syn: Undkomma, Utkomma, Åtkomma