Synonymer till ide
Utforska synonymer och betydelser för ide
Betydelse:
— "björnen går i ide under vintern"
Betydelse:
— "han fick en lysande idé"
Något man tänker ut, föreställer sig eller utformar mentalt; omfattar både konkreta uppslag och mer abstrakta tankeinnehåll.
djurlya för vintervila
Används om plats där djur håller till under vintern eller går i dvala; detta motsvarar egentligen substantivet ide i betydelsen tillhåll eller lya.
uppslag och nyskapande tanke
Används om något nytt som man kommer på, skapar eller föreslår, ofta med betoning på originalitet eller uppfinningsrikedom.
föreställning eller uppfattning
Används om mentalt innehåll, alltså hur något ter sig i tanken eller hur man uppfattar ett fenomen.
tankelinje och grundsyn
Används om mer sammanhängande idéinnehåll, såsom ett sätt att tänka eller en bärande tanke.
Används om att något har mening, verkar förnuftigt eller innehåller en träffande poäng.
mening och poäng
Används i uttryck där idé betyder förnuftig innebörd, rimlig tanke eller poäng i det som sägs eller görs.
I filosofisk mening: en evig och oföränderlig urform eller ett grundbegrepp som ligger bakom sinnevärldens företeelser.
urbild och idealform
Filosofisk användning, särskilt i platonsk tradition, där idé betecknar den högre verklighetens urformer eller ideal.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för ide.
Ide i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Benämning på Björnens och Gräflingens vinerlyor. Björnengår i ide - Ordet kommer förmodligen af det gamla Ida ell. Idun, berg, klippa, sten.'
-
Föreställning, begrepp.
Ex: Göra sig ide om något. Det kan ingen göra sig ide om, det är oerhördt.
-
Tanke. En sublim ide Fixa ideer, se Fix
-
fam.
Infall. Hv ad är det för ide af dig? Sådana ideer han har ibland!
-
Plan.
Ex: Ideen till ett arbete, ett öretag, ett verk.
-
estet.
Tanke, som höjer sig öfver det vanliga, alldagliga. Hans arbete röjer brist på ideer.
-
Föreställning om något föremål, som ligger utom sinneverldens område, d. verb s hör till det oändligas, evigas. Gud, Dygd, Odödlighet, Evighet äro ideer. Förnuftet är förmågan af ideer.
-
Hvarje ndvändigt begrepp om någonting högst fullkomligt, emot hvilket itet föremål li erfarenheten svarar.
Ex: Deraf Ideal.
Historik & ursprung för Ide
-
Substantiv
ide, O. Rudbeck, Verelius, Serenius 1741 (som biform), för äldre hide (med h bortfallet i ssmmans.), fornsvenska hīþe = fornisländska híðe, norska hide, jämte äldre nysvenska, svenska dialekt, norska hi(d), fornisländska hið n., motsvarande det finska lånordet kiides, djup grotta, kides, rävlya, urgermanska *hīðiz, s-stam (Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. södra 85); till den indoeuropeiska roten kei i grekiska keĩmai, ligger ~ koítē, viloplats (se hem).
-
Substantiv
idé, till exempel Dalins Arg., Linné 1751: 'får . . ide om saken', från nyhögtyska, franska idée, av latin-grekiska idea, urbild, av grekiska idéa, gestalt, bild, förebild, i filosof, bemärk. (Plato) om den eviga och sanna verkligheten: det allmänna, rena abstrakta begreppet, som existerade före tingen (hos Plato även eídos), till ideĩn, se, besläktade med latin vidēre, se, och med veta; jämför idol, idyll. — Härtill: ideal, adj , av latin ideālis, neutr. ideāle, vartill franska substantiv idéal, varav nyhögtyska ideal = svenska ideal n., i svenska i filosofisk betydelse 1790-till (B. Höijer med flera), närmast från nyhögtyska — Ideell, från nyhögtyska (Goethe och så vidare), ej i franska
Källa: Hellquists (1922)