Synonymer till gud
Utforska synonymer och betydelser för gud
Betydelse:
— "Gud fader"
— "tio Guds bud"
Betydelse:
— "grekiska gudar, t.ex. Zeus"
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för gud.
Gud i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Ex: Gud är en ande, ett osynligt väsende med alla de högsta fullkomligheter. Tro på Gud Förneka Gud I motsats till hedendomens gudar, säges: Den sanne Guden, de kristnes Gud Gud är treenig. Gud Fader, Gud Son, och Gud den Helige Ande. Guds son, Jesu Christus. En Guds man, tjenare, en prest; äfv. en from man. (Fam.) En Guds vän en god och from menniska. En Guds engel, en englagod menniska; äfv. barn eller qvinna, vacker som en engel. Med Guds nåde, formel, som regerande furstar sätta i sina titlar, för att demed tillkännagifva, att de hafva sin makt endast af Gud. Om Gud vill ell. vill Gud, talesätt, som brukas, då man talar om saker, dem man önskar, eller om något, som man ämnar göra. Man säger äfv i samma mening: Med Guds hjelp. Gifve Gud ell. Gud gifve, att . . . . ! talesätt, som uttrycker en önskan, t. ex.: Gifve G, att allt måtte gå väl! Gud bevae (mig, dig, oss &c.)! uttryck, hvarigenom man tillkännagifver sin fruktan, afsky, för något, t. ex.: Gud bevare mig (dig, oss &c.) för en sådan olycka! (Gud bevare oss sammandrages ofta i talspråket till Gud bevars! ell. Beas Gud! Gubevars! ell. Bevars! se vidare de två sednare orden.) Gud vare mig (dig &c.) nådig! utrop, när någon svår olycka inträffat ell. hotr. Man säger äfv. i samma mening Gud hjelpe oss! Gud hjelp! vanligt utrop, när någon nyser (härrörande frn Digerdöden, då nysning var ett säkert dödstecken). Gud ske lof! Gud vare lof! Gud vare lofvad! Gudi lof! talesätt, hvarigenom man uttrycker sin tillfredsställelse eller glädje öfver något. För Guds skull, talesätt, som brukas, då man på det enträgnaste beder, varnar, uppmanar någon, t. ex.: För Guds skull, hjelp mig! För Guds skull, gör ej det! För Guds skull, skynda. I samma mening brukas äfv.: I Guds namn, t. ex.: I Guds namn, låt bli det. I Guds namn! är äfven ett utrop, som uttrycker öfverraskning, förvåning, oro, t. ex.: Hvad i Guds namn! är du här? Hur, i Guds namn, står det till? Så i Guds namn! I Guds namn betyder äfven: med Guds hjelp, t. ex.: I Guds namn vågar jag försöket. - för Gud, inför G, vid Gud, talesätt, hvarigenom man bedyrar något, t. ex.: Inför Gud, är det icke sant! Såsom bedyrande uttryck brukas äfven Gud må (skall) veta,t. ex.: Gud skall veta, att jag gör det ogerna. Gud vet, säges, då man vill uttrycka ovisshet, t. ex.: Gud vet, huru det går till slut. Han är, Gud vet hvar, jag vet icke, hvar han är. Der voro en hel hop personer, Gud vet hvilka. På samma sätt nyttjas äfv. Gud vet, när, om etc. Gud! Gode Gud! Milde Gud! Min Gud! Store Gud! Rättvise, rättfärdige, barmhertige Gud! utrop af förvåning, beundran, otålighet, smärta, sorg, oro, fruktan, & c., t. ex.: Gud! så skön! så ful! Gode Gud, hvad han är långsam! Min Gud, haf medlidande med mig. Rättfärdige Gud, hvilken olycka! Guds bord, se under Bord. Det står till Gud, i Guds hand, det beror af Gud.Frukta hvarken Gud eller menniskor, säges om en bof, som skyr ingenting. Se f. ö. Spå, Röst. - Gudi är en gammal dativ, som ännu bibehålles i vissa uttryck, t. ex.: Gudi lof! Gudi befalladt! Gudi behaglig. Gudi nog, talesätt, som nyttjas, när man med en viss känsla af förtrytelse vill tillkännagifva, att det är nog.
-
Afgud. En hednisk gud Ab solut och i pluralis menas dermed vanligtvis den fordna hedendomens gudomligheter, till exempel: Olympens gudar. Asgårds gudar. Underjordens gudar. Lilla guden, Amor. Gudar! store gudar! fordom af hedningarna brukadt utrop, som ännu skämtvis bibehåller sig. (figurligt) Jordens gudar, konungar, furstar och de mäktiga i landena. Penningen är hans gud, hans högsta goda. (familjärt ord eller talesätt) Som en gud, utmrkt väl, till exempel: Han talar som en gud
-
Ordet Gud anses böra härledas ifrån Khadtta i det indiska Zend, som betyder: den sig sjelf gifvande eller alstrande, och hvilket genom det persika Khoda öfvergått till det göti- ska och skandinaviska Gud. jämför Ann. vid Oden.
-
fig.
Säges om den, som är föremål för en stor hänförelse, djup vördnad, liflig erkänsla eller högsta grad af hängifvenhet. De betraktade honom som en gud Hon tillbeder sin man; han är hennes allt, hennes gud (Talesätt) Göra buken till sin gud, älska mat och drick högre än allt annat.
Historik & ursprung för Gud
-
Substantiv
gud, fornsvenska guþ med, äldre: n. = fornisländskagoð, guð n., med, got guþ, danska gud, fornsaxiska, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100), engelska god, fornhögtyska got (nyhögtyska gott, jämför Gottfrid, Gotthard), ett speciellt germanskt ord av omstritt ursprung. Enl. Lidén Bezz. Beitr. 21: 97 av indoeuropeiska *ghu-tes, rotbesl. med sanskrit ghō-rás, skräckinjagande och den/det, i så fall ett abstraktum på -tes med betydelse 'fruktan, vördnad' och sedermera 'det som inger fruktan'. Snarare dock ett t-particip till indoeuropeiska ghu, ropa, jämför sanskrit (puru-)hūta-, (mycket) åkallad, om guden Indra, möjl. med Osthoff KZ 24: 191 f.: genom magiska formler tillkallad eller frambesvuren, eller rent av abstrakt: trolldomsord (incantamentum), liksom sanskrit bráhman-; alltså ett ord med rötter i den primitiva magin. — Den stundom förekommande egendomliga användningen av gud i sammans. såsom 'en riktig matgud', dvs. storätare, till exempel Lunds dagblad 1919 22. 1, har motsvarigheter i till exempel Dalins Arg.: trägud, ävensom i nutida uppländska och, särskilt allmänt, sörmländska bygdemål; jämför Hesselman Arg. Aum. I, södra 75. — Gud uppträder ofta i fnord. personnamn, till exempel Gudmund, -run, jämför Gullbrand och Gusten samt de från nyhögtyska komna namnen på Gott-. — Avledn. av gud: fornisländska, forndanska goði, tempelföreståndare, och fornisländska gyðja, tempelföreståndarinna, även (i sammans.): gudinna. — Den allmännaste indoeur. beteckningen för 'gud' är annars indoeuropeiska *deiuo- (med avljudsformer) = latin deus, sanskrit dēvá-, litauiska dẽvas, forniriska dia och så vidare (se Tyr). Andra uttryck äro till exempel det med föreg. ej besläktade grek theós (se djur) och as 1. — Gudi lov, till fornsvenska guþi, dat. sing. av guþ. — Gudi nog, och 1550, innehåller väl ej den inhemska dativen av gud (i Gudi lov), utan beror snarast på inverkan från lågtyska gode noog, av god en noog, egentligen: Gud och nog = nyhögtyska Gott und genug, dvs.: (hava) Gud och (därigenom hava) nog, eller på inhemsk utveckling av Gud och (å) nog, jämför med avs. på försvagningen av -o- till -e- i obetonad stavelse, tomtebolycka. Hjelmqvist Festskr. till Söderwall södra 30 f. — Gudinna, fornsvenska gudhinna, med ändelsen från medellågtyska godinne = nyhögtyska göttin och så vidare I fornsvenska även det inhemska gudha; se Ludgo, Luggude. — Gudbarn, -fader, -moder (jämför gumma), -son, förr även: -broder, -syster, alla med motsvarigheter i fornsvenska, syfta på den andliga släktskap (fornsvenska guþsiviar, besläktade med nyhögtyska sippe, se under ätt), i vilken under den katolska tiden faddrar och den döpte ansågos stå till varandra. — Gudlig, fornsvenska guþliker = danska gudelig. I fornsvenska med god betydelse, som dock redan försämrats i början av 1500-till; se förspr. till. NT 1526; i sin urspr. betydelse dock ännu till exempel hos Thorild; jämför Söderwall Hufvudep. södra 102, Hjelmqvist En ny källa för vår fosterl. odling södra 30. I betydelse 'gudfruktig' vid denna tid i stället gudaktig, NT 1526 (-ugh) och så vidare, vilket ävenledes sjunkit i betydelse (i sin äldre av 'gudfruktig' dock stundom ännu i biblisk och religiös stil), och gudfruktig, till exempel 1544, förr även guds- = danska gudfrygtig, från medellågtyska godevruchtig och äldre nyhögtyska gottfurchtig Luther, nyhögtyska gottesfürchtig. — Gudsfruktan, O. Petri = danska gudsfrygt, efter nyhögtyska gottesfürcht Luther, jämför fornisländska guðhrǽzla, äldre danska gudsrædsle, efter det bibliska latin timor dei. — Gudom, fornsvenska guþdomber = fornisländska guðdómr; se dom 2.
Se även: Gotthard
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Gud
NEO Uttryckslexikon
-
(en) Gudi behaglig (gärning)
(en gärning) som Gud finner behag i
-
(han var) en syn för gudar
(han var) verkligen värd att beskåda
-
det skall gudarna veta
det är verkligen sant
-
gudi klagat
tyvärr