Synonymer till grym
Utforska synonymer och betydelser för grym
Betydelse:
— "ett grymt öde"
Betydelse:
— "hon är grym på att spela gitarr"
Betydelse:
— "en grym diktator"
ngn är grym (mot ngn/ngt)
Någon eller något som är hänsynslöst, hårt eller mycket obehagligt.
Hänsynslös och hjärtlös
Om personer, handlingar eller förhållanden som präglas av grymhet, hårdhet eller brist på medkänsla.
Hemsk eller svår
Om något som upplevs som mycket obehagligt, skrämmande eller svårt att uthärda.
Vardagligt uttryck för något som är utmärkt, imponerande eller ovanligt stort.
Positivt beröm
Används vardagligt för att berömma någons skicklighet eller beskriva något som mycket bra; kan även uttrycka stor omfattning eller styrka.
swap_horiz Motsatsord
Grym i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Som utan all anledning eller åtminstone utan tillräckligt skäl har begär och finner nöje i att tillfoga andra lefvande varelser plåga, eller med nöje ser andra lida. En grym menniska. En grym tyrann. Ett vildt och grymt folk. Man säger även: En grym själ, ett grymt hjerta, sinnelag, en grym karakter, och så vidare Utsträcktes äfven till vissa djur, till exempel: Tigern är ett grymt djur. - Hans grymmaste fiender, dödligste, farligaste fiender. (figurligt) Ett grymt öde, en grym lott, ganska hårdt.
-
Ex: Grym husbonde. Brukas i denna betydelse dock mindre ofta.
-
fam.
Säges om ett fruntimmer, som icke vill lyssna till en älskare.
Ex: En grym skönhet.
-
Som röjer, utmärekr, tillkänngifver grymhet. En grym handling, befallning. Ett grymt hat. En grym politik. En grym glädje.
-
Ex: Grym smärta. Grymma plågor, lidanden. Grym köld.
Syn: Plågsam, Svår - Ordet brukas äfv. stundom substantivt, om personer, t. ex.: De vilja skilja oss åt, de grymme! Den grymma är döf för mina böner. Grymme, ni öfverger mig!
Historik & ursprung för Grym
-
Adjektiv
grym, fornsvenska grymber, grymm-, som kan utgå från det även uppvisade grimber (i fråga om i > y jämför skymf och skimmel, skymmel) eller innehålla i-omljud av u, jämför fornsvenska grumber, grumpt; sålunda motsvarande antingen fornisländska grimmr, nyhögtyska grimm och så vidare (jämför grekiska khremítsō, gnäggar) eller danska grum (jämför grymta; båda avljudsformer till gram- i gramse (se den/det och); alltså egentligen med ljudhärmande ursprung: som brummar, skär tänder eller dyl. Samma svårigheter föreligga i fråga om skymmel, dimma och den/det för ögonen, och skymta.
Källa: Hellquists (1922)