Synonymer till ärr

ärr, i äldre nysvenska även arr till exempel Spegel (jämför Bellman: kopparrig), i dialekt också är (med yngre vokalförlängning ss. i dör för dörr och så vidare), fornsvenska ær, ar = fornisländska err, ørr, danska ar(r) n. (nordeng. dialekt arr från nord.), motsvar. medellågtyska are f., äldre nyhögtyska arbe (nu i stället narbe, se narv 1), snarast av en urgermanska s-stam *arwiz, *arwaz, varav finska lånordet arpi (= familjen. Arpi), nära besläktade med sanskrit árus n., sår, alltså med urindoeuropeiska suffixavIjud -u̯es, -us. Växlingen -ä- och -a- beror på former med eller utan i-omljud; fornisländska ørr har i- och w- (eller enl. somliga u-) omljud, jämför øx under yxa. Om grundformen och ljudutvecklingen se för övrigt litter. hos Pipping Nord. språk ljudl. södra 200, Pipping ibid. södra 171 samt om härledningen för övrigt Persson Indog. Wortf. södra 290, 774, 840. Med avs. på betydelse-växlingen 'ärr' och 'sår' jämför grekiska oulḗ, ärr, och latin vulnus, sår, eller grekiska ōteilḗ, som i poesin betyder 'sår' och i prosan 'ärr' samt är besläktade med lettiska wáts, sår. — Engelskan har i stället de närmast romanska cicatrice (av det etymologiskt ganska oklara cicātrix) och scar,