Synonymer till viska
Utforska synonymer och betydelser för viska
Betydelse:
Betydelse:
Betydelse:
viska substantiv
En viska av sammanbundna strån eller kvistar som används som borste för rengöring.
Borstar och rengöringsredskap
Ord för viskor och borstar som används vid rengöring, exempelvis diskning eller sotning.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för viska.
viska verb
Att tala så tyst att rösten knappt hörs, ofta för att inte bli uppmärksammad.
Tyst eller viskande tal
Ord för att tala lågt, hemlighetsfullt eller med en särskild röstklang.
Att rengöra eller göra rent genom att använda en viska, exempelvis genom att borsta eller sopa.
Borsta eller rengöra
Används om att göra rent med en viska eller ett liknande borstredskap.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för viska.
Viska i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Redskap af hopbundna fina qvistar och feminin, att dermed bortviska något, damma, skura, rengöra, och så vidare Se feminin ö. Damviska, Skurviska.
-
Med viska rengöra.
Ex: Viska áf, se Afviska. Viska kanoner med viskare rengöra dem. - viska n. Viska med svanden.
Syn: Vifta
Historik & ursprung för Viska
-
Verb
1. viska (halm-, skur- och den/det), till exempel och 1670, en ombildning efter verbet eller utvidgning av fornsvenska visk = fornisländska, danska = medellågtyska wisch, fornhögtyska wisc (nyhögtyska wisch); i regel mask., i fornisländska (och möjl. fornsvenska) fem.; av urgermanska *wiska-, *wiskō (varifrån enl. somliga finska lånordet vihko, bunt); härav även enl. Liebermann det angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) *wisc, vidja att fläta med, som förutsattes för angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) fald weoxian (av *wiscian), fläta en fålla av vidjor, ävensom (enl. Braune ZfromPhil. 18: 529, Pogatscher Engl. Stud. 27: 274) den fornfranska avledningen guischet (franska guichet, engelska wicket), grind (egentligen av flätverk). Med Lidén IF 18: 495 sannol. en avljudsform till sanskrit vēṣkás, snara att fläta med; till en indoeuropeiska rot u̯is, vinda, vrida, fläta, varav väl även utvidgningen u̯isp i visp, vispa. Om latin virga också hör hit (i så fall av *uizgā), såsom ofta antages, är ovisst; jämför Persson Indog. Wortf. södra 327 n. 1. Jfr även under vis. — Härtill verbet viska, avdamma eller avtorka med viska = fornsvenska = danska viske, medellågtyska, medelhögtyska, nyhögtyska wischen, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) weoxian. Mhty., nyhögtyska wischen betyder även 'hastigt röra sig bort' (jämför även nyhögtyska entwischen); möjl. sekundärt av den förra betydelse; kanske dock i denna användning att ställa till litauiska vizgù, darrar, och så vidare, som kunde föras till samma rot, om man utgår från betydelse av slingrande rörelse eller dyl. (jämför Persson Indog. Wortf. södra 327 n. 2 samt under veva 1); men också kan tänkas ha ett av roten u̯is, vrida, fläta, oberoende ursprung (se under visp 2 och Veselången, Viskan). Hit höra även svenska dialekt viska, kasta, slänga, norska: ränna omkring, vartill fornsvenska natviskia, flädermus (se nattblacka under natt). Om likartade betydelse-växlingar se för övrigt under vippa 1 och veva 1 och jämför nedan engelska whisk, avtorka, röra sig hastigt. — En växelform med urgermanska hw- är äldre danska hviske, stryka med svansen, löpa, varav engelska whisk, röra sig hastigt, avtorka. Motsvarande växelformer på w- och hw- förekomma även vid viska l, visp 2, vippa 1.
-
Verb
2. viska, (av)damma, (av)torka, se föreg. slutet.
-
Verb
3. viska, tala tyst och den/det, fornsvenska hviska = danska hviske, med r-avledning: fornisländska hvískra, norska kviskra, äldre nysvenska hviskra, och med l-avledning dalm. *hviskla; av en ljudhärmande rot hwis, vartill även vissla, och medellågtyska wispelen, viska, fornhögtyska hwispalôn (nyhögtyska wíspeln), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) hwisprian, mumla (engelska whisper, viska); om bildningarna hava tillräckligt hög ålder, av indoeuropeiska *ku̯is-. Jfr väsa. — Likartade bildningar äro norska tiska, viska, och äldre nyhögtyska zispern det samma; se tissla.
Källa: Hellquists (1922)