Utforska synonymer och betydelser för torsk
Betydelse:
Betydelse:
— "polisen grep flera torskar på hotellet"
torsk
Den marina fiskarten torsk, en matfisk som lever i kallare hav och är känd som livsmedel.
Vardagligt och ofta nedsättande ord för en person som köper sexuella tjänster.
sexköpare
Syftar på en kund i prostitution, alltså den som köper sexuella tjänster.
Vardagligt ord för en förlust eller ett nederlag, särskilt i tävlings-, spel- eller vardagligt tal.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för torsk.
torsk
Avser en svampinfektion i munhålan, vanligen orsakad av Candida; används medicinskt och vardagligt om beläggningar, irritation och ömhet i munnen.
candidainfektion i munnen
Ord och uttryck som används för svampinfektion i munnen, särskilt när man syftar på Candida-infektion hos barn eller vuxna.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för torsk.
Torsk i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Symtom i svåra sjukdomar, bestående i små hvita rugor, som uppkomma på tunga och i svalget.
Historik & ursprung för Torsk
-
Substantiv
2. torsk, ett slags munsjukdom hos barn (med blåsor och blemmor), Hoorn 1697 med flera, i äldre nysvenska till exempel Schroderus Lex. 1637, Lind 1749 (som har många dialektformer) samt i svenska dialekt även trosk = äldre danska torsk, danska trøske (engelska thrush från nord.); jämför svenska dialekt frosk, uppsvallning i halsen och gommen på häst, norska torsk, vårtsjukdom hos ko, syd.-nyhögtyska dialekt frosch, munsjukdom hos häst; ävensom engelska frog, torsk. Samma ord som en del beteckningar för 'groda': svenska dialekt trosk, norska trausk, trosk (se tossa) och fornisländska froskr, norska, danska frosk, medellågtyska vorsch, nyhögtyska frosch, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) forsc (se frö 2). Jfr till betydelse-övergången latin rāna och grekiska bátrakhos, svulst under tungan på boskap.
-
Substantiv
1. torsk, fornsvenska þorsker = fornisländska þo(r)skr, danska torsk, medellågtyska dorsch (varifrån nyhögtyska =); engelska torsk från nord. språk; av urgermanska *þurska- = finska lånordet turska; av åtskilliga (Miklosich Et. Wb., Pedersen IF 5: 72, Patrubany Le Monde Oriental 2: 220 med flera) tolkat som hörande till den urindoeuropeiska roten ters i torr och så vidare; alltså egentligen: fisk som torkas (till stockfisk) och besläktade med ryska treská (möjl. av indoeuropeiska *tr̥skā), lutfisk (enl. Uhlenbeck KZ 40: 560 urspr.: torrt trä). Det ryska namnet står emellertid isolerat inom de slav. språk, och sambandet med torsk måste därför betecknas som högst osäkert. — I Preussen och Mecklenburg i stället vanl. pomocheln, pomuchel; från slav. språk; jämför det från Fritz Reuter bekanta familjen. Pomuchelskopp, egentligen: torskhuvud. — Dum som en torsk, motsvarande i danska och danska-norska (där tosk), jämför nyhögtyska stockfisch, holl. stokvisch i samma betydelse; se närmare under gös 4.
Källa: Hellquists (1922)